Den förlorade sonen
En gammal vän till mig arbetar som diakon i en församling. Vi blev goda vänner i en tidigare församling, träffades i kyrkan och umgicks ibland på fritiden som gamla vänner ibland gör. Vi var ganska lika. Men numera finns det några viktiga skillnader mellan oss.
Jag levde tidigare i ”sus och dus” som man brukar säga. Men kom som berättelsen om den förlorade sonen i Bibeln (Lukas 15:11–32) tillbaka till fadershuset, bekände mina synder och blev en ny människa. Men min vän hade likt den äldre brodern i berättelsen stannat kvar hemma och tyckte han var bra som han var. Min gamle vän ville inte erkänna några begångna synder. Han ville i stället ha välsignelse för sitt sätt att leva. Som den homosexuelle person han är säger han sig inte ens tro på Bibeln, utan bara tro på Gud. Ofattbart ju, eftersom Bibeln förklarar vem Gud är.
Det påminner mig om en annan berättelse i Bibeln. Liknelsen om De tio jungfrurna (Matteus 25:1–13) Fem stycken trodde som det stod och var beredd när brudgummen kom, medan de andra fem var oförberedda och missade brudgummen. Men ännu finns tid att vända om. Homosexuella är lika välkomna som heterosexuella. Det är bara be en enkel bön, bekänna sina synder och ta emot Jesus i sitt hjärta.
KG Mattsson
”Om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad”
Romarbrevet 10:9