Lanna bönhus

Från Hardemo socken sökte sig en del personer till Riseberga, bland dem Per Gunnar Persson i Lanna. Han styckade 1863 av en tomt från sina ägor till uppförande av ett bönhus i Hardemo. Till sin hjälp hade han Johan Nilsson i Berga och Anders Olsson i Öja. Måtten på huset hämtade de från ett likartat i Norrbyås socken. Lagfart var det dock svårt att få på ett dylikt, det kom att dröja 50 år innan man fick ett sådant. Kostnaden för uppförandet bekostades också av de tre. Det berättas att Johan Nilsson vid ett tillfälle, när pengarna för bygget var slut, sålde ett par av sina oxar för att få medel att fortsätta och få huset färdigt. Det syns dock som om de största utgifterna las på Per Gunnar Persson, som troligen var den ekonomiskt solidaste av dem. Någon särskild invigning av bönhuset har ej förekommit, utan de troende samlades där, så snart det var möjligt, till och med innan bänkar och andra inventarier fanns.

 

Hedengren predikade

De första predikanter som här frambar Ordet, var troligen patron Olof Hedengren, Riseberga, pastor Müntzing i Viby, Johan Johansson i Hemsjötorp, vanligen kallad Johan i Hålan, Israelsson från Västerås, som var 90 år gammal vid den tiden, samt ett par hantverkare från Orebro. Snart tillkom även riksdagsman Odell i Skankerud, patron Hedin på Torp med flera. Bland Evangeliska fosterlandsstiftelsens kolportörer 1860 märktes Erik Olsson i Mossby och liesmeden Abraham Rehnberg i Lerbäck. Den senares son, Alfred Rehnberg, kom att verka i församlingen 50 år.

 

Väckelsemöten utanför protokollet

Protokoll syns inte ha blivit förda förr än år 1912. Kassabok har däremot förts från år 1878. Gudstjänster har i regel hållits för varje söndag. Under vintermånaderna har väckelsemöten anordnats, ledda av en eller flera evangelister, med flera väckelsetider som följd. Av medlemsantalet att döma kom församlingen aldrig bli särskilt stor, från 20 till 40 personer. Bland de flitigaste kan nämnas Aron Andersson i Sandgropen, Pella-l.isa, i vars hem patron Hedengren brukade ha bönemöten, Per i Gropen "en enfaldig själ i Herren”, Lars Larsson i Eneby, Johan Larsson i Vreta, Torpar-Johan kallad, samt Karolina Persson, änka efter Per Gunnar Persson som avled redan 1870. Hon levde till 1908.  Av de tre pionjärerna levde Johan Nilsson i Berga längst, som fick vara med till 1916.

 

Övergick till Betania i Åbytorp

Församlingen kom första att kalla sig för Hardemo evangelisk lutherska missionsförsamling. Senare Lanna friförsamling då de kom att samverka med Helgelseförbundet, ett samfund som de kom att ansluta sig till 1942. Vid sitt årsmöte 2 januari 1962 beslutade man sig för att uppgå i Betaniaförsamlingen i Åbytorp. Verksamheten i Lanna levde kvar till 2001 då bönhuset såldes till en privat ägare, vilken idag använder det som bostad.

 

Texten saxad från skriften ”Lanna bönhus 100 år, 1863-1963”

Lanna bönhus

Interiör i Lanna bönhus

Alfred Rehnberg, mångårig predikant i Lanna och son till Hedengrens kolportör

Karolina Persson, pionjär och trostjänarinna

Sånggrupp 1908

Söndagsskolan 1919

Kommentar
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)