Kommittén för Riseberga bönhus

2015 var det 160 år sedan Riseberga bönhus byggdes. Men det var också 60 år sedan bönhuset återinvigdes efter att ha använts som förråd i många år. En som fanns med då var kassören Birger Davidsson, 95.

-Det var spännande att vara med och det gick ganska lätt att få in pengar, säger Birger.

Birger Davidsson som 1954 blev kassör i Kommittén för Riseberga bönhus har i dag hunnit bli 95 år. Efter sin ålder förhållandevis pigg och med minnet bra i behåll.
-Jag blev änkman för några år sedan och bor nu ensam i min villa i Irsta, öster om Västerås. Men jag klarar mig bra, sköter hushållet och har hjälp av en av mina döttrar som bor nära mig.

 

Ruggigt bönhus

Birger arbetade som ekonomichef på Helgelseförbundet när han 1954 blev involverad i arbetet att renovera och färdigställa det då nergångna bönhuset till invigning sommaren 1955. 

Bönhuset hade efter släkten Hedengrens försäljning av gården 1886 fått ägare, som inte som sina föregångare, var intresserade av att fortsätta den kristna verksamheten. Lokalen kom att användas som redskapsbod och uppställningsplats för diverse lantbruksmaskiner. Inredningen skingrades åt olika håll. Bänkarna travades upp och såldes på auktion, altarrunden skänktes till en intilliggande sockenkyrka och orgeln såldes 1892 till Hovsta kyrka. Läktarna gav plats för verktyg. Bara den gamla predikstolen stod kvar och minde om vad det gamla bönhuset en gång användes till.

-Första gången jag kom dit var i sällskap med HFs missionsföreståndare Henning Karlsson som hade stort intresse för bönhuset. Det var då väldigt nergånget, för att inte säga direkt ruggigt.

 

Bok väckte kyrkfolket

Birger menar att det troligen var Verner Hermanssons bok ”Församlingstankens framväxt i Närke” 1940 som väckte frikyrkofolket att Sveriges kanske äldsta missionshus snart skulle 100 årsjubilera. Något år efter utgivningen tog Sven Lindkvist, Svenska missionsförbundet distriktsföreståndare i Närke-Västmanland, kontakt med dåvarande godsägaren på Riseberga, Tage Bergström, om att få hålla sommarmöten på Riseberga. Denne ställde sig dock tveksam till att börja med, då han hade dåliga erfarenheter av folk som klampade runt som de ville i hans trädgård. Men med tiden ändrade han åsikt och 1952 lär han öppnat för en mindre samling i parken, med den kände predikanten Frank Mangs som talare.

 Det var först när Svenska Morgonbladet, Sveriges första kristna dagstidning, i januari 1954 skrev en artikel med rubriken ”Sveriges första frikyrkolokal brytes sönder av tidens tand” som ett allmänt intresse väcktes för att bönhuset måste räddas för eftervärlden. Per Sundin, Sven Lindkvist efterträdare, och en kamrer Elof Degner tog åter kontakt med Tage Bergström. De inbjöds till Riseberga och samtalade om vad som kunde göras. Bergström föreslog att bönhuset antingen skulle rivas eller renoveras. Intressenterna rekommenderade det senare, men fler behövde involveras i arbetet. De skickade ut en förfrågan om intresse till Sveriges kristna samfund och fick intresse från sju, Svenska Missionsförbundet, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Helgelseförbundet, Metodistkyrkan, Svenska Baptistsamfundet, Örebro Missionsförening och Pingströrelsen.

Samma höst, 4 november, höll man ett första sammanträde och en kommitté bildades med två representanter från varje samfund.
-Sammanträdet höll vi på hushållskolan Margaretas festvåning i Örebro. Jag fick skriva och sammanställa första protokollet, åtta sidor långt med flera bilagor.

 

Upprop i kristna tidningar

Första styrelsen kom att bestå av ordföranden Per Sundin från Frövi, vice ordförande SB-pastor Algot Leander från Örebro, sekreterare SMF-pastor Paul Johansson Örebro, vice sekreterare EFS-predikanten Olof Samuelsson från Askersund och kassör HF-kamrer Birger Davidsson, Linköping.

-Vi beslutade oss för att genast påbörja en riksomfattande insamling för att täcka kostnaderna till en renovering av bönhuset.

Kostnaden för renovering beräknades till drygt 20.000 kronor och man vädjade till Svenska Morgonbladet att leda arbetet för insamlingen. Upprop gjorde också i samfundens respektive tidningsorgan och församlingar. Initiativet mötte ett stort intresse bland frikyrkofolket, inte minst i Närke och så småningom kom pengarna in.

 

Stort renoveringsarbete

Mycket fanns att göra i bönhuset. Schaktning vid entrén, borttagning av trasiga kalkstenshällar vid entrén, rivning av yttertak, entrédörrkarm, skadade delar på läktaren, lagning av fönster, pelare, väggputs, utbyte av spruckna fönsterbänkar, omläggning av golv, målning och mycket annat

-Byggmästare Holger Sahlqvist från Gropen fick uppdraget att leda och genomföra arbetet.

Arbetet fortsked under vintern och våren 1955 och den 31 juli kunde man återinviga bönhuset i en stor högtid. 5000 människor kom i 450 bilar och många bussar till Riseberga. Man la ner en krans på Hedengrens grav på Edsbergs kyrkogård och höll friluftsmöte i en varm och solig bönhuspark. Många talade och 6500 kronor i kom in kollekt.

Birger Davidsson stod med flera år som kassör, men fick sedan så många uppdrag på riksplanet att han tvingades överlämna kassaansvaret till Samuel Eriksson.

 

 

Korta utdrag

Här följer några korta utdrag i Kommitténs egen historia. Det myckna arkivmaterialet gör att nedanstående uppgifter i efterhand troligen både får kompletteras och korrigeras.

 

1956

Bönhuset blev snabbt intressant som vigselkapell och under sommaren hölls där två bröllop. Det har blivit många fler sådana under årens lopp

 

1960

Närmare 2000 personer kom till sommarmötet, som hölls i parken. SJ satte in extraturer till och från mötet. Talade gjorde EFS-rektor Sven Bodin från Skellefteå, kyrkoherde Daniel Harbe och missionär Stig Abrahamsson. Sång av Göran Stenlund.

Utställningsmontern på läktaren invigdes.

 

1968

Under året vidtogs en grundlig renovering av bönhusets väggar

 

1978

På sommarmötet talade professor Thorvald Källstad om ”Hoppets dag. Traditionellt medverkade en ungdomsgrupp från en pågående bibelkurs vid Götabro med sång och musik. Kollekten gav 4.687 kr

Invändiga sprickor i takbandet orsakade av köldförskjutningar i grunden upptäcktes

Margareta Rinaldo avtackades efter många år som vaktmästarinna i bönhuset. Hon städade bönhuset och försåg alltid altaret med blommor och grönt till besökares trevnad

 

1980

Bönhuset fyllde 125 år. Jubileumsmötet samlade drygt 2000 deltagare i parken. För första gången medverkade Svenska kyrkan då biskop Åke Kastlund predikade.

Ekonomin var god och året slutade på plus 15.000 kronor.

 

1990

Putslagningar och avfärgning av väggarna samt renovering och målning av fönster genomförde under året

Sommarmötet samlade 220 personer. Talade gjorde Korstågspastor John Hedlund och pingstpastor Sven O. Svensson.

 

1995

Vårmöte hölls med KFUM-kören 7 maj som blev välbesökt

Flera söndagsskolfester och bröllop under sommaren

 

1999

Totalrenovering av bönhuset gjordes för en total omkostnad på 290.000 kronor, vilket täcktes av Länsstyrelsen och insamlingar från lokalförsamlingarna.

Kulturkväll hölls i hembygdsgården, tillsammans med Västernärkes hembygdsförening. Husmöte, läsarsånger och Risebergatårta

Olof Hedengren, sonson till Olof Gabriel, förlade ett barndop till bönhuset

 

2005

Hedengrenspelet genomfördes under sommaren med ett tjugotal amatörskådespelare. Totalt såldes 1100 biljetter till 11 föreställningar

En särskild Risebergadag hölls med pilgrimsvandring till Edsbergs kyrka.

 

2011

Kommittén ombildades till intresseförening

Per Sundin

(1910-1985)

Kommitténs förste ordförande

Distrikstsföreståndare i Svenska Missionsförbundet

Birger Davidsson

Född 1920

Kassör i Kommittén 1954-

Ekonomichef i Helgelseförbundet

Holger Sahlqvist

Restaurerade bönhuset 1954-1955

Ledamot i Kommittén 1954-

Byggmästare från Gropen, Fjugesta

Paul Johansson

Ledamot i Kommittén 1954-

Pastor i Svenska Missionsförbundet