Riseberga är ett gods i Edsbergs socken i Närke, sydväst om Örebro, som anses vara grundlagt på 1100-talet av kung Sverker den yngre. I slutet av århundradet anlades här ett cistercienserkloster för nunnor. Det berättas att några nunnor hade kommit förbi, på väg att söka en plats att bygga ett kloster. När de kom till Riseberga skådade de ett hjärta i molnen och såg det som ett tecken på att det var en plats som Gud utvalt. Senare gavs klostret till jarlen Birger Brosa som blev en viktig donator, och hans maka änkedrottning Birgitta fick sin grav där.
Huvudbyggnaden ligger på en dominerande höjd. Den omges av trädgård och en större park. Klosterruinerna ligger i parken på en skarp sluttning åt sydväst, omgivna av lövskog, med utsikt över Kilsbergen och Tiveden.
1100-talet
Riseberga grundlades av kung Sverker den yngre. I slutet av århundradet anlades här ett cistercienserkloster för nunnor. I slutet av århundradet gavs klostret till jarlen Birger Brosa som blev en viktig donator, och hans maka änkedrottning Birgitta fick sin grav där.
1341
Ulf Gudmarsson och Birgitta Birgersdotter, den Heliga Birgitta, hade sin dotter Ingeborg som novis i Riseberga. Även dottern Katarina kom senare dit.
Heliga Birgitta och hennes dotter Katarina
1400-talet
Nunneklostret i Riseberga var en av Närkes största jordägare med 244 gårdar, kvarnar, hyttor och fiskevatten i sex landskap.
1527
Riseberga drogs in till staten av Gustav Vasa.
1546
Klostret härjades av vådeld.
1586
Riseberga skänktes av hertig Karl till ståthållaren i Närke Jost Kursell.
1606
Riseberga ärvdes av Jost Kursells måg riksrådet friherre Erik Ryning
1654
Då Erik Ryning avled barnlös ärvde hans systerson, landshövding Jakob Fleming, godset. Under hans tid användes byggnadsmaterial från Riseberga klosterruin till uppförandet av Edsbergs sockenkyrka.
Jacob Fleming (1640-1689)
1689
Flemings måg överste C.G. Horn af Rantzien ärvde Riseberga.
1707
C.G. Horns son, hovmarsalken och friherre G.J. Horn af Rantzien ärvde godset.
1750
Kammarherre Erland von Hofsten på Villingsberg köpte Riseberga av G.J. Horn
1765
Erland von Hofstens svärson Olof Svensson Hedengren ärvde godset. Han var delägare i olika järnbruk. Efter hans död 1784 sköttes godset, som nu räknade något över 11 mantal, med kraftfull hand av den efterlevande makan Charlotta Hedengren f. Silfverstolpe under omkring 20 år. Hennes bevarade dagboksanteckningar från ett par år under senare delen av 1700-Lalet visar att Risebergahemmet hade ett rikt umgängesliv.
Olof Hedengren (1781-1830) 
1784
Olof och Charlottas son Olof Hedengren, ärvde Riseberga.
1830
Patron Olof Gabriel Hedengren, son till Olof Hedengren, ärvde Riseberga. Han tillträdde dock inte godset förrän 1839. På godset utförde han de första täckdikningarna i Sverige, anlade tegelbruk och det första rationellt drivna mejeriet.
1850
Inrättades de första lantbruksskolorna i Sverige på Riseberga.
1855
Olof Gabriel uppför en av Sveriges första bönhus på Riseberga
1870
Efter O.G. Hedengrens död stod sterbhuset som ägare.
1886
Sterbhuset sålde Riseberga till filosofie doktor William Dickson och godsägare A. H. Schale
1898
Egendomen såldes till grosshandlaren Gustav Andersson i Örebro som dock bara ägde den en kort tid. Han blev delägare med sin bror Carl, avstyckade utgårdarna och sålde huvudgården till kapten E. Lenman.
1909
Lenman sålde godset till godsägare G. Wetter.
1916
Wetter sålde Riseberga till godsägare E. J. Johnson.
1919
Agronom Sverker Johnson ärvde Riseberga av sin far E. J. Johnsson
1943
Sverker Johnsson sålde godset till godsägare Tage Bergström
1979
Urban Bergström ärvde Riseberga gods av sin far Tage Bergström.
Klosterruinen tillhör i dag Riseberga gård och förvaltas av Örebro läns museum. Intresseföreningen Riseberga Rediviva bedriver forskning om klostret och sprider kunskap om klosterliv. Intresseföreningen för Riseberga bönhus bevarar minnet av Olof Gabriel Hedengren och Risebergaväckelsen.
Text & bild: KG Mattsson