Risebergarörelsen 1853-1886

1853

Risebergarörelsen startade när godsägare Olof Gabriel Hedengren under sommaren samlade sitt husfolk till morgon och aftonböner i stora salen i herrgårdens västra flygel.

 

1854

Hedengren började förklara bibeltexterna med egna ord, man bad "fria böner" och sjöng "gamla andliga sånger". Åhörarkretsen på Riseberga utökades med folk från grannsocknar, bland andra en liten kvarleva av "roparna" från Kvistbro och Viby. Den stora tillströmningen av folk gjorde att man snart flyttade mötena till snickarebostaden. Risebergarörelsen kom att få en nyevangelisk inriktning.

Under vintern påbörjade Hedengren bygget av ett bönhus på Riseberga.

 

1855

Hedengrens verksamhet anmäldes för brott mot konventikelplakatet av länsman Sundström, men friades av biskop Annerstedt.

Under året kunde man inviga bönhuset på Riseberga, med därtill en pampig orgel bekostad av Hedengren själv. Bönhuset var det första i sitt slag i Sverige och ansågs rymma 600-700 personer. Ändå från Karlskoga gick troende för att få delta i mötena i det nya bönhuset.

 

1856

Risebergarörelsen knöts den 7 maj till nybildandet av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Carl Olof Rosenius predikade på Riseberga under pingsthelgen. Hedengren startade under året kolportörverksamhet i Närke.

 

1857

Det ekonomiska understödet till kolportörsverksamheten gungade. I sin iver att omvända så många som möjligt hade Hedengren tappat vänner som lovat ekonomisk hjälp till kolportörsverksamheten.

Under året var Hedengren i kontakt med Ecklestiastikdepartementet för att påverka till ett avskaffande av konventikelplakatet.

 

1858

Konventikelplakat upphävdes efter en motion av biskop Thomander.

Då folk från hela Västernärke sökte sig till Riseberga och önskade dela nattvard, hindrades man av lagen om sockenbandet. Detta gjorde att Hedengren bad sin gamle vän, ecklesiastikminister Hamilton, att arbeta för en lagstadga om sockenbandet upplösning.

 

1859

Sockenbandet avskaffades, vilket öppnade för möjligheten att starta fria nattvardsföreningar ledda av någon evangelikalt sinnad präst.

 

1860

Sveriges första nattvardsgång ägde rum på Riseberga söndagen den 8 januari, en händelse som väckte stort uppseende över hela landet.

Nattvardsförening bildades och man fick 46 medlemmar, 37 från Riseberga, 2 från granngårdar samt 7 från Hackvads socken.

Under året upphävdes lagen om landsförvisning för övergång till annat trossam­fund än Svenska kyrkan.

Roparen August Carlesson fick under ett möte i bönhuset ”frid med Gud”, blev sedan ofta anlitad som lekmannapredikant och kom med tiden få stor betydelse för bildandet av Helgelseförbundet

 

1861

Väckelsefolk från Kvistbro uppförde ett missionshus i Mullhyttan och besökare från Lerbäck byggde ett i Gårdsjö. Hedengren invigningstalade och drog programförklaringar i båda. Ett särskilt skolhus, som med tiden blev nattvardsföreningen till nytta, anlades på Riseberga.

 

1862

Komminister Müntzing i Viby övertog ledningen för den nyevangeliska väckelsen i Närke. På Riseberga firades nu nattvard en gång i månaden, pingst och midsommar återkom stormöten, och stora söndagsskolfester. Två nya missionshus uppfördes, Örebro lutherska och Tomta i Vintrosa.

 

1863

Lanna bönhus i Hardemo uppfördes och invigdes av Hedengren.

 

1864

Folk från Zinkgruvan uppförde och invigde ett eget missionshus.

 

1865

Örebro läns Ansgariiförening bildades med Hedengren som styrelsemedlem. Stenkulla missionshus i Viby byggdes och invigdes

 

1866

Väckelsefolk från Stene i Kumla byggde och invigde eget missionshus.

 

1867

Vid invigningen av missionsföreningens bönhus i Askersunds stad fanns Hedengren med.

 

1868

Hedengren blev under året mer fridsam och försonligt stämd mot baptisterna. Två nya missionshus uppfördes och invigdes, i Karlskoga och Via i Hackvad.

 

1870

Söndagen den 4 december 1870 höll Hedengren sin sista predikan i Riseberga bönhus, ämnet var "Den yttersta tiden". På kvällen drabbades han av en stroke och avled två dagar senare.

 

1871

Verksamheten vid Riseberga leddes efter Hedengrens bortgång av befallningsman Gustaf Jönsson med biträde av fru Lina Hedengren.  Möten hölls ofta på söndagseftermiddagarna i bönehuset, vintertid dock i det intill herrgården uppförda skolhuset, där Ansgariiföreningens anslutna predikanter och präster framträdde. Sommarmöten besöktes fortfarande av präster från Stockholm, dr Falk i Kumla med flera.

 

1872

Stora söndagsskolesamlingar anordnades varje söndag varje sommar under 1870-talet.

 

1878

Dottern Maria Hedengren gifte sig 10 juli 1878 i bönhuset med godsägaren Henry Dickson på Värnsta i Viby, son till doktor Charles Dickson i Göteborg.

 

1880

Johannes Hedengren övertar förvaltarskapet av Riseberga och blir den andlige ledaren för väckelsefolket. Under hans ledning ordnades verksamheten i frikyrklig riktning och man startar missionsförening. Förutom möten ordnade man söndagsskola och syförening.

Av sterbhuset köpte missionsföreningen skolhuset på Riseberga under förbehåll att fru Hedengren skulle bestämma vilka talare som skulle uppträda där. Den skuld på 1.568 kr., som missionsföreningen råkade i genom detta köp, efterskänktes senare av sterbhuset. Lokalen uthyrdes av missionsföreningen till socknens skolråd för småskola.

 

1883

Lina Hedengren flyttade till Stockholm. Patron Edvard Hedin, som senare blev Helgelseförbundets förste ordförande, fick vid 27 års ålder ”full visshet om frälsning” under ett möte i Riseberga bönhus.

 

1885

Komminister Carl Johan Axel Kihlstedt i Edsberg blev ordförande i missionsföreningen på Riseberga, och bidrog till en allt livligare verksamhet.

Den 18-23 november höll metodistpredikanten O. Kringelbach från Göteborg en serie möten på Riseberga, vilka kom att väcka stort uppseende i bygden. Denne trodde nämligen att Kristi återkomst var nära förestående och angav till och med en viss bestämd dag. Allas nerver var på helspänn men tack vare Kihlstedts lugnande ord stillades oron.

August Nordstrand, som övertagit mejeriet vid Riseberga och som senare bosatte sig på Nybble gård i Vintrosa, anslöt sig till väckelsefolket.

 

1886

Riseberga såldes till doktor Charles Dickson i Göteborg. Därmed gick gården ur släkten Hedengrens ägo och Risebergarörelsen flyttade vidare i nya församlingar, samfund och konstellationer.

I herrgårdens västra flygel började Risebergaväckelsen.