Lantbruksskolan på Riseberga

Olof Gabriel Hedengren öppnade 1850 upp för en lantbruksskola på Riseberga. Skolan varade fem år och utexaminerade 26 elever. Skolan hade föregåtts av en rad tafatta försök, men med Hedengren blev det mer stabilitet.

Under 1700-talet prövade staten att starta undervisning i lantbrukskunskap. Skolorna upprättades vid universiteten, men hade föga framgång. Några enskilda storgodsägare, däribland Jonas Alströmer i Alingsås, försökte därefter driva utbildning på sina gårdar men misslyckades också de. Det var inte förrän de lokala hushållningssällskapen bildade i början av 1800-talet som allt började gå åt rätt håll.

Farmor föregångare

Örebro läns hushållningssällskap stiftades 1803 och var ovanligt på flera sätt, bland annat därför att båda könen fick vara medlemmar. Bland de 151 grundarna fanns Olof Gabriels farfar och farmor, Olof Hedengren och Brita von Hofsten, ägare till Villingsberg. Farmor Brita blev rent av unik när 1804 gjorde ett eget inlägg i Sällskapets tredje häfte, om ”Sätt att uppföda kalfwar med linfrö”. Det är en av de allra första jordbruksartiklar som skrivits av en kvinna.

Hushållningssällskapen arbetade för att öka intresset för jordbruksnäringens förbättring. Man organiserade sig och lärde av varandra på provplöjningar och lantbruksmöten. Örebrosällskapet köpte redan vid bildandet kronogården Dyringe i Mosjö socken, där man 10 år senare inrättade en lantbruksskola. Men ekonomin höll inte och man fick lägga ner 1818. Endast fem elever kom där att färdigutbilda sig. Undervisningen hade i stort bara varit praktisk, och bland de teoretiska ämnena stod enbart räkning och skrivning. Det kom att dröja 32 år innan man gjorde ett nytt försök, hos Olof Gabriel Hedengren på Riseberga.

 

Här följer ett utdrag ur ”Örebro läns kungliga hushållningssällskap historia 1805-1902” som berättar hur det gick till:

”Landtbruksskolan vid Riseberga.

Såsom vi härovan haft tillfälle omförmäla , öppnades Örebro läns landtbruksskola den 14 Mars 1850 å egendomen Riseberga. Att skolan vid dess första inrättande förlades till denna egendom  var helt naturligt. Riseberga, beläget i Edsbergs socken af Edsbergs härad, egdes då och sedan början af 1840-talet af Löjtnant Olof Hedengren, hvilken i arf emottagit egendomen af sin fader, Brukspatron O. Hedengren. Genom vidsträckta resor i utlandet hade Löjtnant Hedengren förvärfvat fullständig kännedom om dess sätt att sköta jordbruket, efter hvilket han sedan utvalde de bästa och för våra förhållanden lämpligaste metoder, så att lantbruket vid Riseberga `blef ett mönster vidt omkring i orten` som en samtida minnestecknare uttrycker sig. Äfven fanns vid Riseberga ett för den tiden större mejeri, hvarförutom egendomen var station för ej mindre ett statens stamholländeri utan äfven ett statens stamschäferi. För skolans emottagande hade ock `af ställets egare åtgärder blifvit vidtagne med icke obetydlig kostnad´.

Egendomen, hvilken utgjordes af 4 mantal jämte underlydande 7, 75 mtl, innehöll i areal efter verkställande  odlingar 1,150 tnld åker och äng jämte 600 tnld skogsmark. Redan vid 1844 års riksdag hade under diskussionen om Ökade anslag till nya landtbruksskolor  i Prästeståndete anmärkts, ´att lika mycket, som man måste beklaga saknaden af all Verklig kontroll öfver landtbruksläroverken, lika mycket måste man ogilla, att allt organiskt samband skolorna emellan fattades´. Detta fel hade till en del helt nyss blivit afhjälpt, i det Kongl. Maj:ts bref af den 12 Januari 1849 till dess Befallningshafvande i samtliga rikets län förordnade:

1:0) att Kongl. Landtbruks-Akademiens Förvaltningkomitté Tillsvidare eger att närmast under Chefen för Kongl. Civil-Departementet handhafva öfverseendet och Kontrollen öfver Landtbruks-Instituten och de lägre landtbruksskolorna --- börande årligen berättelser från hvarje af dessa Institut och Skolor insändas till Förvaltningskommittén och sedermera med utlåtande af Komittén till Chefen för Kongl. CivilDepartementet öfverlämnas.

Styrelse och uppsyningsmän

Däremot fanns ännu intet gemensamt reglemente för landtbruksskolorna i riket, hvadan särskilt sådant ´för Örebro läns landtbruksskola vid Riseberga´ af Kongl. Maj:t utfärdades 9 November 1849. Det organiska sambandet skolorna emellan ´erhölls dock äfven snart, i det Kongl. Maj:t den 14 Januari 1851 för desamma utfärdade deras första gemensamma reglemente. Skolans styrelse hade hittills utgjortd af hushållSällskapets berednings- och förvaltningsutskott. I följd af nyssnämnda reglemente kunde äfven särskild styrelse för skolan

förordnas, och beslöt utskottet på grund däravf i sammanträde den 8 Sept. 1851, att till sällskapets allmänna sammankomst följande dag föreslå sådan styrelse, sammansatt af fem personer. Sällskapets beslut blef dock, att förvaltningsutskottet fortfarande skulle utgöra styrelse, hvarjämte utskottet sedermera för den närmare tillsynen vid skolan förordnade trenne s.k. inspectores.

Skolans första styrelse utgjordes på grund häraf af: Öfversten m. m. Grefve Joh. Aug. Ankarsvärd, ordförande, Kapten G. A. Coyet, Brukspatron H. Dugge, Brukspatron G. E. af Geijerstam, Kapten C. A. Staaf, Löjtnant O. Hedengren, Friherre G. De Geer, Fältkamrer N. Kalin, BruksPatron R. Montgomery-Cederhielm, Häradshöfding Adam Lindberg, sekreterare, och Brukspatron G. A. Gethe, SkattMästare.

Förste inspectores voro Herrar Frih. De Geer, Kapten Staaf och Brukspatron Ture Granfeldt.

Samma anordning med förvaltningsutskottet till skolans Styrelse bibehölls sedan till år 1887, då nytt reglemente (senare annuleradt) blifvit upprattadt, och särskild styrelse på grund af samma tillsattes. Särskilt skolstyrelse har sedermera alltid varit förordnad.

Skolans lärare

Till skolans förste föreståndare antogs Herr J B Wätter (1850-54) *, som äfven var förvaltare å egendomen. Före befattningen vid Riseberga inne hade Herr Wätter sedan 1844 plats som inspektor å Landtbruks- Akademiens Experimentalfält. Såsom ett erkännande för det sätt, hvarpå Herr Wätter handhaft denna sin föregående befattning, tilldelades honom efter hans hitkomst Kongl. Landtbruks-Akademiens större silfvermedalj, hvilken tillställdes Herr W. vid beredningsutskottets sammanträde den 23 Januari 1850 genom dess dåvarande ordförande Öfverste Anckarsvärd. Härjämte invaldes Herr Wätter till ledamot af Landtbruks-Akademien år 1856.

Föreståndarebefattningen vid skolan skötte Herr Wätter med ordning och kraft, båda parade med välvilja och kärlek för skolans lärjungar. Också förekommo endast ytterligt sällan några anmärkningar emot lärlingarnes flit och uppförande, likasom inga som helst klagomål från dessa sednare anfördes. I sin berättelse till Kongl. LandbruksAkademien år 1853 säger skolans styrelse: `Det är en Plikt för skolstyrelsen att vitsorda det samvetsgranna Sätt, hvarpå skolans föreståndare sköter sitt ansvarsfulla åliggande, äfvensom den skicklighet och osparda möda, såväl han, som de öfriga lärarne fortfarande visat`.   

Föreståndarebefattningen bibehöll  Direktör Wätter till hösten 1854, då han afgick för att emottaga eget jordbruk vid Bärsta i Hackwa, där Herr Wätter afled den 23 April 1895. Föreståndare efter Herr Wätter blef Herr L. B. Pihl (1854-1855) **, hvilken dock innehade befattningen endast ett år eller till hösten 1855, då skolan äfven flyttades till Säbylund.

Öfriga och de första lärarne vid landtbruksskolan  voro: Andre lärare: Folkskoleläraren Hr A. Hammarström i Edsberg, i förberedande ämnen, och Biträdande lärare: Skvadronsveterinären Herr A. Norssell, i hofbeslag och husdjurens sjukdomar. Härförutom funnos biträdande lärare i trädgårdsskötsel, i slöjd och i smide.

Allt fler elever

Då skolan väl egentligen icke skulle hafva börjat sin Verksamhet förr än hösten 1850, men enligt berednings- utskottets beslut nu började redan  14 Mars samma år, kunde då icke mer än tre lärlingar antagas. Deras antal ökades sedan hösten samma år med 6 nyantagna lärlingar, ´hvilka alla voro Söner af själfägande Bönder´, och blef sålunda härigenom lärLingarnes antal under första året 9 i stället för reglementerade 6. Genom nämnda anordning vanns ock, att första afgångsexamen  från skolan kunde hållas ett år tidigare, än eljest skulle blifvit förhållandet, eller redan år 1851, då de först antagna trenne lärlingarne utexaminerdes. Visserligen hade dessa lärlingar icke vistats vid skolan mer än 1,5 år, men ´utföll examen med dessa Lärlingar, som skedde i alla de ämNen, som reglementet bestämmer , till heder för Lärare och Elever och såväl till skolstyrelsens som närvarande åhörares synnerliga belåenhet. Också tillträdde desse Elever genast Rättaretjänster inom orten.´

Sedemera intogos och utexaminerades årligen 6 stycken lärlingar. Då skolan 1855 flyttades rån Riseberga, hade inalles 26 lärlingar utexaminerats, hvilka alla emottagit rättare eller förmanstjänster; Sex(6) öfvergingo med skolan till Säbylund, och en lärling hade från skolan förvisats (delegerats).     

Teori och praktik

Tid för undervisning å skolan i teoretiska ämnen var Hufvudsakligen vinteraftnar klockan 5-8, hvarförutom morgnar under samma tid användes för ´själfstudier´ (läxläsning m. m.). I det föregående hafva vi haft tillfälle se, huru under nu behandlade tid landtbruksundervisningen, från att först hafva varit uteslutande teoretisk, nu äfven omhändertagit de praktiska sidorna af landtbruket, och funno vi därvid äfven, huru landtbruksläroverken, såväl högre som lägre, nog i väsentlig mån hade denna riktning i undervisningen att tacka för de framgångar och den jämförelsevis snabba utveckling, desamma under dessa tider erhöllo.

Också voro de framsteg, landtbruket denna tid gjorde i praktiskt hänseende, med afseende å redskap och maskiner, förbättrade kulturmetoder och enkannerligen vattenafledning, synnerligt beaktansvärda. Ej underligt därför, om för landtbruksskolorna, hvilka hade till uppgift att utbilda i synnerhet  praktiskt dugliga män, den praktiska undervisningen skulle blifva hufvudsak, och den teoretiska, om ej rent af med jalousie, dock med en viss ömtålighet betraktades. Så var ock förhållandet här vid skolan; och se vi därför, huru vid hushållningssällskapets härofvan omförmälda sammanträde den 9 September 1851, hvarest skolornas första gemensamma relglemente föredrogs, en af skolstyrelsens ledamöter- Herr Brukspatron R. Montgomery-Cederhielm—´uppstod och anförde, att som nyssberörda Nådiga reglemente innefattade föreskrift om undervisning i så många särskilda ämnen, att han efter sitt omdöme befarade, att, om Lärlingarne i alla dessa ämnen skulle grundeligen undervisas, de praktiska delarne af undervisningen lätteligen kunde blifv tillbakasatta för de teoretiska; och hemställde Herr Brukspatron därför om en oponionsyttring från sällskapet i detta fall, hvilken borde blifva en ledning såväl för skolans styrelse som dess lärare i fråga om undervisningens fördelning.´

´Efter i anledning häraf hållen öfverläggning förklarade sällskapet enhälligt, att det för sin del ansåg tillämpningen afall praktisk undervisning för Rättarelärlingar så högst nödvändig, att den bör först och främst meddelas, äfven om det endast kan ske med någon uppoffring af den teoretiska undervisningen.´

Af särdeles betydelse var ett sådant uttalande i tider, då det rådde fullkomlig brist på läroböcker i de flesta kunskapsgrenar, hvadan en högst betydlig tid af lärlingarne måste användas för skrifning af lärokurser. Också följdes konsekvent vid de flesta öfriga skolor liknande regler för undervisingen. Med andra förhållanden har numera, som vi kanske härnedan skola se, en ganska stor utvidgning i den teoretiska undervisningen kunnat ske.

Alla gjorde egen plog

Vid ett flertal af de först bildade landtbruksläroverken,högre som lägre, drefs äfven särskild tillverkning af jordbruksredskap för afsalu. Någon sådan hade inte förekommit vid skolorna i länet—åtminstone i någon mera anmärkninsvärd mängd—men har alltid lagts särdeles vikt vid undervisningen i slöjd, hvari redan vid Riseberga undervisades så, ´att lärlingarne i början fingo vara medhjälpare och sedan hvar och en på egen hand förfärdiga minst en plog och åtskilliga andra redskaper.´

I kreatursstallarna tjänstgjorde de yngre kursernas lärlingar turvis, likaså äldre afdelningarnas lärjungar i tur hade hvar sin vecka såsom rättare vid skolegendomen.

 Allt var sålunda redan å skolans första station anlagdt på att utbilda dess lärjungar till dugliga förmän vid jordbruket, och angifva äfven alla styrelsens berättelser från denna tid, att samma lyckats. Då samma grunder för undervisningen och skolans skötsel allt framgent följts å de egendomar, dit skolan sedermera varit förlagd, torde skolans verksamhet å dessa platser i förberörda hänseende icke vidare behöfva refereras.

Från Riseberga flyttades landtbruksskolan till Säbylund Den 1 November 1855.”

 

Skolsalar i huvudbygganden

Till skolsalar för eleverna vid Riseberga lantbruksskola lär den nuvarande huvudbyggnaden ha använts. Inkomsterna för skolundervisningen kanske inte var så stor för Hedengren, men uppmärksamheten på hans gård kom naturligtvis få betydelse. Likaså kunde han ju dra nytta av att eleverna arbetade på gården, det var gratis arbetskraft. De första decennierna i lantbruksskolornas historia varade utbildningarna oftast några korta år på varje ställe, för att in på 1900-talet bli mer stationära. Nu vara det omvittnat att Hedengrens engagemang för lantbruksskolan på Riseberga var stor, men det fanns andra skolor där ägarna lät skolorna förfalla.

 

 

Lantbruksskolor i Örebro län genom åren

Dyringe,Mosjö socken                        1813-1818

Riseberga, Edsbergs socken               1850-1855

Säbylund, Kumla socken                    1855-1858

Lund, Hovsta och Axcbergs socknar   1858-1898

Ekeberg, Lillkyrka socken                   1898-1907

Hjälmarsberg, Almby socken               1907-1915

 

Lantbruks- och bokhålleriskola

Labbetorp, Askers socken              1856-1900

 

Lantmannaskolor

Kävesta, Sköllersta socken            1892-1964

Karlskoga                                      1909-1923

Fellingsbro                                     1915-1964

Kvinnersta, Axbergs socken           1964-

 

 

 

Noter

* Inspektor Johan Bernhard Wetter född 20/4 1820 i Halland. Inflyttade till Riseberga 29 oktober 1849 från Stockholm. Utflyttade 4/11 1854 för äktenskap med Hedvig Johanna Röman på Bärnsta

** Inspektor Lage Bernhard Pihl f.19/4 1923 i Osby (Lund stift). Inflyttade till Riseberga 20/11 854 från Färila. Utflyttade 18/10 1855 till Rorsåker, Gävleborgs län.

 

Källor

”Örebro läns kungliga hushållningssällskap historia 1805-1902”, skriven av J.V. Jonsson 1902

”Boken och plogen –lantbrukets skolor under 150 år” skriven av Karl Rydå 1981

Kommentar
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)