Den kristna kyrkans historia är en lång räcka av protester mot föregångares avfall och återgångar till kristendomens ursprungliga form. När vi kommit fram till början av 1500-talet var det munken Martin Luther som fick nog av katolska kyrkans förfall. Han protesterade mot deras helgondyrkran och avlatshandel. Luther framhöll att den kristne blir frälst ”genom tro, av nåd allena”. Han motsatte sig starkt all form av lära som hävdade att goda gärningar skulle kunna frambringa frälsning åt människan. Luthers läror slog igenom, och hans tankar blev grunden för reformationen på 1500-talet.

Sverige antar den lutherska läran

Under 1530-talet anammade Gustav Vasa, liksom flera andra länder, den lutherska läran och gjorde den snabbt till statsreligion. Därmed bröt han med påven och gjorde sig själv till kyrkans nya överhuvud. Från och med 1527 skulle Bibeln predikas på svenska och inte som tidigare på latin. Inga andra religioner tilläts utom den lutherska. Varje svensk var tvungen att döpa och konfirmera sina barn. Närvaro vid gudstjänster, husförhör och nattvard var obligatorisk. Kristna sammankomster utanför kyrkan var straffbart, varför konventikelplakatet tillkom 1726 för att förhindra att andra läror än den lagstadgade fick fäste. Den enda ”fria” mötesform som godtogs var husandakter, där husbonden på större gårdar fick samla sina anställda till morgon- och aftonböner för att läsa Bibeln och Luthers katekes. Olof Gabriels föräldrar lydde lagen, och sonen uppfostrades i gudsfruktan, stränga seder och kyrkotrohet.

Hedengren återupptäcker tron

Olof Gabriel Hedengren återupptäckte Martin Luthers grundsats, när han vid Ulvgryts stenar i januari 1852, läste Romarbrevet 3:28: ”Vi hålla nämligen före att människan blir rättfärdig genom tro, utan laggärningar.” Med ens insåg han att det är den personliga tron på Jesus som för människan till frälsning, inte lagar och regler från en statsreglerad kyrka. Vännen Lina Sandell skrev senare att ”när godsägare Hedengren blev förd till en levande kännedom av Herren och tro på Honom, blev det tydligt för honom att död och otro härskade inom statskyrkan. Till en början kände han sig benägen att bryta med henne. Men snart förvissades han att Herren inte gett sin trogna uppdraget att kullstörta densamma. Därefter sökte han bara att Guds församling skulle fritt få begagna sig av Ordet och sakramenten”.

Betydelsefull litteratur 

Tre av de första andaktsböcker som Hedengren plockade fram efter sin omvändelse var Martin Luthers och de svenska hovpredikanterna Anders Nohrborgs och Carl Peter Hagbergs predikningar. Det var dessa tre, Nya testamentet och Frans Michael Franzéns morgon och aftonböner som Hedengren läste för sina anställda när han 1853 samlade dem till husandakter på Riseberga.  

 Text: KG Mattsson