Evangeliska sällskapet är övertygade om att alla Guds ords älskare däruti förena sig, att alla, som åstunda vara nyttiga tjänare inför Herren, icke må tröttas vid att arbeta i vingården och på Herrans åker utså ädel säd.

I känslan av vår svaghet erkänna vi i ödmjukhet, att den är intet som planterar, icke heller den som vattnar, utan Herren allena som växten giver. Men vi äro likväl i förtröstan på Herrens löften försäkrade därom, att var och en, som i tron på Gud Son här församlar frukt till evinnerligt liv, kan hoppas och vänta den glada tiden, då både den som sår och den som skördar skola, tillika med skördens Herre, evinnerligen glädjas.

Stockholm 3 februari 1810

På Evangeliska Sällskapets kommittés vägnar

G. A. Leijonmark, ordförande

----

Text hämtade ur "Vårt kristna arv" av Per-Erik Lindorm, 1952