Hedengren gav EFS dess slutliga namn

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS, bildades den 7 maj 1856 på initiativ av prästen Hans Jacob Lundborg som var verksam i Lindesberg, med stöd av väckelsepredikanten och skribenten Carl Olof Rosenius. Syftet var att i en inomkyrklig organisation samla de människor som berörts av väckelsen, och därigenom fungera som ett alternativ till den framväxande baptismen.

Olof Gabriel Hedengren fanns med vid bildandet och valdes in i den kommitté som utarbetade stadgar för den nya organisationen. Han blev dessutom EFS första provinsombud. Det ser också ut som Hedengren i viss mån skulle ha medverkat till att Stiftelsen fick det namn den har.  Det visar ett brev han skrev till grundaren Hans Jacob Lundborg 10 juni 1856. Innan rörelsen fick sitt nuvarande namn hette den nämligen ”Fosterländska Stiftelsen för Evangelii befrämjande”.

 

Så här skrev Hedengren:

 ”Hvad vår lilla stridighet i afseende på namnet beträffar är ej mycket värdt att nu tala derom, om saken blir välsignad af Herren. Men jag fick härom dagen ny anledning att beklaga utgången af denna sak, då jag af tidningen fann, att en "fosterländsk Stiftelse" för det ändamålet skulle af Östgöta Correspondenten vara i görningen, att nämligen kullkasta vår fria författning och göra ett steg mot absolutism. Du finner således huru ofantligt lätt vår Stiftelse kan sammanblandas med denna af så vådligt, ehuru jag hoppas, fingerat ändamål och huru lätt personer som höra namnet Fosterlands Stiftelsen kunna blanda den tillsammans med Fosterländska Stiftelsen, då ej namnet uttrycker ändamålet, som jag och några med mig så ifvrigt, ehuru fruktlöst, påyrkade. Hade namnet blifvit Evangeliska Stiftelsen eller något dylikt, så hade ej ett så groft misstag kunnat begås, dock sedan saken är afgjord, är ej värdt att rnera tala derom utan söka verka derför att det oegentliga eller dunkla i benämningen blifvit klart genom en af Gud välsignad verksamhet för spridandet av Evangeliskt ljus till de aflägsnaste trakter av vårt fädernesland.”

 

Täta kontakter med företrädarna

Hedengrens påpekande fick betydelse och det första förslaget ändrades sedan snabbt till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. EFS blev ett samlande organ för väckelsefolk med kyrklig förankring, det önskade vara en andlig förnyelserörelse inom Svenska kyrkan. Dess främsta uppgift skulle bli att sända ut kolportörer och genom dem sprida biblar och annan religiös litteratur. Hedengren var från början eld och lågor för denna verksamhet. Med Stiftelsens egentliga grundare och förste sekreterare Hans Jakob Lundborg kom han att stå i mycket förtrolig kontakt under flera år. Liksom med Carl Olof Rosenius och många av dess präster som ibland kom till Riseberga och predikade i bönhuset.

Se vidare EFS egen hemsida www.efs.nu

 

Text: KG Mattsson

 

Hans Jakob Lundborg

(1825-1867)

Präst och föregångsman inom den svenska väckelserörelsen
Grundare av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.
Hade mycket kontakt med Hedengren

Carl Olof Rosenius

(1816-1868)

Predikant och ledargestalt inom väckelserörelsen. En av grundarna till EFS, redaktör för tidningen Pietisten. Predikade i bönhuset på Riseberga.

Lina Sandell-Berg

(1832-1903)

Sångförfattarina, verksam inom EFS. God vän med Hedengren

Per Magnus Elmblad

(1806-1887)

Deltog i bildandet av EFS 1856 och var dess ordförande 1874-76
Utgav tidskriften Fridsbudsbäraren
Elmblad var ofta gäst hos Hedengren och predikade i bönhuset

Bernhard Wadström

(1831-1918)

Präst, deltog i bildandet av EFS.
Sekreterare i EFS.
Tidningen Budbärarens förste redaktör 1857.
Ofta i kontakt med Hedengren

Gustaf Emanuel Beskow

(1834-1899)

Predikant, riksdagsman, ordförande i EFS.
Redaktör för tidningen Stadsmissionären. Gav ut Fridsbudet.
Gästade som ung student ofta Hedengren och predikade i bönhuset

Valdemar Rudin

(1833-1921)

Professor, hovpredikant och en av EFS första sekreterare. 
Föreståndare för Fosterlandsstiftelsens hednamission
Stod i livlig kontakt med Hedengren

Carl Johan Hofberg

Pastor i Kumla.
Var den förste präst i Närke som anslöt sig till EFS
Officiant vid första nattvardsgången i bönhuset 8 januari 1860