En präst som ofta kom att predika och leda nattvardsmötena i Riseberga bönhus var prosten Axel Per Falk i Kumla.  En person vars positiva inställning till väckelsen kom att betyda mycket för den framväxande frikyrkorörelsen i Närke.

Axel Per Falk var östgöte från början. Född 1821 i Kullerstad utanför Norrköping.  Pappan var präst och han hade sju syskon. Axel Per studerad i Norrköpings och Linköpings läroverk samt Uppsala universitet. Därefer kom han att arbeta som lärare på olika skolor i Stockholm.  Under 1840-talet blev han intresserad av den framväxande liberala rörelsen, och anammade snart innehållet. I en teologisk tidskrift skev han: ”De arbetande klasserna kan fordra rättvisa och kristlig kärlek. De har rätt att bli betraktade som människor med andliga behov och inte hållas i arbete så lång tid av dagen, att han icke har tillfälle att tillgodose tid tillsammans med sin familj”. Detta alltså i en tid då husbönder såg sina arbetare i det närmast som egendom och slavar.

Efter moderns död 1851, koleran  och dottern Karins svåra sjukdom, blev  de religiösa frågorna allt mer brännande för Falk  och genom en bekant kom han 1853 att höra prästen Carl Olof Rosenius predika. Det gav sådana intryck att han snart anslöt sig till den rosenianska uppfattningen. När Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS, bildats 1856 valdes Falk att bli ledamot i styrelsen. Här träffade han troligen för första gången Olof Gabriel Hedengren som också  var medlem i styrelsen. 

Falk beslöt sig för att bi präst, tog teologiexamen vid Linköpings universitet, prästvigdes och blev 1863 kyrkoherde i Kumla. Några år senare vald till prost med ansvar för Kumla, Ekeby och Hardemo församlingar. Då han var välvillig till den då gryende väckelserörelsen blev han ofta kallad att predika i nyevangeliska sammanhang. Däribland i Riseberga bönhus. Falk blev en så kallad ”läsarpräst” och bidrog definitivt till att väckelserörelsen Närke fick ett så starkt och positivt inflytande. Inte minst skedde det genom hans  initiativ till bildandet av Örebro Läns Ansgariiförenimg. Med honom  själv som ordförande och Olof Hedengren, Hans Jakob Lundborg och Gustaf Wilhelm Muntzimg som ledamöter. Alla tillhörande EFS.

När Sveriges första nattvardsförening bildades på Riseberga 1860 valde Falk att inte delta som officiant. Som prästman ansåg han att nattvarden var kopplad till kyrkan, och enbart fick ledas av en utbildad präst. Men när Hedengren frågade om han ville leda ett nattvardsmöte på Riseberga ändrade han sig, då han ju då själv intog rollen som teologiskt skolad. Han ledde sedan flera sådana möten.

Så sent som i november 1870 skrev Hedengren i ett brev till sin vän Bernard Wadström:  ”Herren har böjt den käre brodern Falks hjerta ännu en gång, så att vi i söndags 8 dagar sedan hade den fröjden att gemensamt med en stor skara trossyskon få anamma Jesu lekamen och blod af hans händer i vårt bönehus, och kunna vi ej annat än vara mycket tacksamma för Falks uppoffrande kärlek att, för att tjäna oss i broderlig kärlek, låta sin egen bestämda åsigt i denna punkt fara, hvarförutom jag fruktar att en söndring ibland Guds barn här på orten skulle inträffa, enär ytterst få utaf dem skulle kunna bequäma sig att emottaga Herrens H. nattvad av sina troga lärare.”

Vid begravningen av Olof Gabriel Hedengren en månad senare, 16 december 1870, predikade Falk i bönhuset. Efteråt följde han med den jättelånga processionen till Edsbergs kyrka där Hedengren ligger begraven

När en nattvardsförening 1870   bildades i Kumla kom Axel Per att leda. En syssla som 1896 övertogs av hans son Johannes Falk. Han skrev en mängd böcker, kopplade till EFS eller Statskyrkan och redigerade under några år tidningen ”Stadsmissionären”.

Per Axel Falk var gift två gånger. Första gången 1851 med sin kusin Lotten Ugarph, och efter hennes död 1869 omgift 1874 med Lotten Tiselius. Per Axel avled 1904 i Kumla 83 år gammal och har bland annat en gata i stan uppkallad efter sig. Med sin första fru fick han 13 barn

1. Karin f. 1852, gift med komminister Lundkvist I Ekeby
2. Axel f. 1854, rektor i Uppsala
3. David f. 1856, agronom i Helsingborg
4. Johannes f. 1857, komminister i Västra Vingåker
5. Anna Maria, d. tidigt
6. Maria f. 1860, gift med sjömanspastor Svensson i Marseille
7. Charlotta , d. tidigt
8. Ottilia f. 1862, hemma dotter i Kumla
9. Josef f. 1864, lektor i Mariestad
10. Ester f. 1865
11. Lydia f 1866, d. tidigt
12. Gustaf f. 1868, stins i Helsingborg
13. Lotten f. 1869, d. tidigt

Per Axel Falk med sina andra fru Lotten Tiselius.