Stenkulla missionshus har kallats ”Den vita pärlan på höjden” eftersom den syns tydligt från vägarna runtomkring. Väl på gårdsplanen har man också en underbar utsikt över bygden.

Först inom statskyrkans ram

Församlingen växte till en början fram som en väckelse inom statskyrkans ram med komminister Gustav Miintzing, som ledande och inspirerande gestalt. Han var en läsarpräst som var nära vän med Olof Gabriel Hedengren, och ofta predikade i Risberga bönhus. När han 1862 flyttade från Lerbäck till Viby samlade han troende till nattvardsgång på Frotorps gård och bildade där samma år en nattvardsförening.

Patron efterskänkte lån

De troendes antal ökades och 1863 började man se sig om efter mark att bygga sig ett eget bönhus. Men då man inga pengar hade lånade föreningen pengar av patron Sköldberg på Nalaviberg, för att inköpa mark på Stenkulla i Viby. Lånebeloppet efterskänktes dock senare. Genom kollekter, insamlingar och månadsbidrag insamlades efterhand de nödvändiga medlen för missionshusbygget, så att huset var skuldfritt när det stod färdigt. Midsommarafton 1865 samlades missionsvännerna första gången i sitt inte fullt färdiga missionshus, där Müntzing predikade över en text han valt från Jesaja 6:7. Invigningstalade gjorde även Olof Gabriel Hedengren samt hans gamle kolportör Carl Johan Nyvall.

Valde snart sin egen ordförande 

Nattvardsgruppen bedrev gudstjänster och hade lördags- och söndagsskola med lärare. År 1870 bildades de Viby missionsförening, vars främsta uppgift var att ordna och bedriva predikoverksamhet samt nattvardsgångar. 1873 bildade man Viby missionsförsamling med sockenprästen som ordförande. Först tio år senare valdes en person som inte var präst till ledare, nämligen skollärare L G Bergström i Berga. Men sedan skolstyrelsen förbjöd honom att inneha uppdraget, gick ordförandeskapet över till hemmansägare P J Bergsten i Berga. 1884 anslöts man sig till Svenska Missionsförbundet, 1893 fick man sin första anställda predikant Alfred Larsson från Östersund, och 1897 bildades här Stenkullas första ungdomsförening.

Vidare till Emanuel och Betlehem

Men församlingen växte snabbt med en livaktig ungdomsring och barnverksamhet. Då Stenkulla låg en bit från järnvägen började man hålla regelbundna veckomöten i hemmen i två grannsocknar, Östansjö och Vretstorp. De var ibland så välbesökta att det rådde trängsel. Östansjöborna fick hyra en gammal byggnad på Laggartorps gård, medan Vretstorpsgruppen 1895 byggde lokalen Emanuel. Stenkulla blev en andrahandslokal. Laggatorpslokalen visade sig snart nog otillräcklig, och ännu ett bygge kändes därför nödvändigt. En tomt vid landsvägen inköptes för 250 kr av Erik Aronsson i Tystinge våren 1900 och huset timrades upp under sommaren. Följande år inreddes byggnaden och den kunde invigas 15 september 1901 med namnet Betlehem. Vid sidan drev församlingen även ungdomsarbete i Motorp vid Tripphultsjön, ett gammalt torp som församlingen först arrenderade och sedan köpte in av Grimstens häradsallmänning. I samarbete med baptistförsamlingen Sionsborg ordnade man även tältmöten på somrarna.

Bäcksjökyrkan och Kristallkyrkan

Men med tiden började även Betlehem kännas för litet och församlingen, som skaffat en tomt närmare centrum i Östansjö, började samla in pengar för ett nybygge. 1970 började man bygga och hösten 1972 var Bäcksjökyrkan klar för invigning. Betlehem såldes till en privatperson 1973. De båda församlingarna i Östansjö och Vretstorp hade under lång tid gemensam pastor som fick pendla mellan mötena i de båda lokalerna. Fram till 1988 då Östansjöborna gick ihop med Viby baptistförsamling som hade Sionsborg, och bildade Viby Östansjö frikyrkoförsamling, medan vännerna i Emanuel bildade Vretstorps frikyrkoförsamling. Sistnämnda församling byggde och invigde 28 januari 1990 Kristallkyrkan i Vretstorp. Nuvarande pastorn i Bäcksjökyrkan är Jörgen Lundberg och snart tillträder Ulrika Fridborg-Doyle som pastor i Kristallkyrkan.

Kristallkyrkan och Bäcksjökyrkan har inte upphört att samarbeta. Under somrarna har de möten ihop varannan söndag i respektive kyrka, dessutom ordnar de varsina bibelhelger, höst och vår, med inbjuden talare, samt möts i sedan länge traditionella Stenkullamötet.

Ett välbevarat minnesmärke

Missionshuset ägs i dag av Östansjö frikyrkoförsamling och är ett mycket välbevarat minnesmärke i nära nog ursprungligt skick. Byggd i sten med putsade ljusa väggar, enkel och funktionell. Man ville inte efterlikna de traditionella kyrkor vars förkunnelse man så kraftigt kritiserade. Missionshuset är byggd i två våningar, den nedre stora salen med brädgolv och putsade väggar, ett litet podium med ett träkors i fonden. Därtill finns en f d vaktmästarbostad med ett rum och kök. Andra våningen finns lilla salen med fönster ut mot stora salen. Med dessa fönster öppna kunde den användas som läktare. I salen bedrevs en tid även skolundervisning.

Församlingarnas hemsidor, se: www.kristallkyrkan.se samt www.kyrktorget.se/backsjokyrkan

Text & foto: KG Mattsson

-------

Uppgifterna hämtade från boken ”Väckelsens missionshus i Hallsberg, Kumla och Laxå” skriven av Olle Bergström 2010, "Östansjö 100 år" av Anne-Marie Lenander Fällström 2007, från anslagna affischer vid Stenkullas missionshus, telefonsamtal med Daniel Karlsson, ordförande i Kristallkyrkan samt direkt med historiekunniga mötesdeltagare vid Stenkullamötet 11 augusti 2012.