En av Sveriges första söndagsskolor startade på Riseberga

Sommaren 1856 kom den svenska söndagsskolans grundare, Betty Ehrenborg-Posse att besöka Riseberga. För att starta såväl vardags- som söndagsskola. En verksamhet som kom att bli en av de första i Sverige och som blev en långvarig och betydande del av Risebergarörelsen.

I ett brev 10 juni 1856 till prästen Hans Jacob Lundborg skrev Olof Gabriel Hedengren att en av hans kolportörer, Carl Sigfrid Hedström, hade varit hos bruksägare Richard Ehrenborg på Bohr i Lindesberg. Och där kommit i kontakt med Ehrenborgs syster Betty som ” för en och en halv vecka sedan varit vid Riseberga och ställt såväl söndagsskola som en vanlig skola i ordning under en av hennes elevers ledning.”

Grundaren Betty

Betty Ehrenborg Posse föddes 1818 på Råbäck i Skaraborgs län och var en svensk pedagog som med tiden kom att räknas som den svenska söndagsskolans grundare. Betty, eller Katarina Elisabet, som hon egentligen hette var dotter till justitieombudsmannen Casper Ehrenborg och Anna Fredrica Carlqvist, och kom i 30-årsåldern att vistas en längre tid i England. Här kom hon att skaffa sig kunskaper om söndagsskolundervisning. Lärdomar som hon 1851 tog med sig hem till Sverige och praktiserade på brodern, brukspatron Richard Ehrenborgs herrgård Bohr utanför Lindesberg. Hit bjöd hon in traktens unga till en återkommande söndagsskola. Hon höll också den första söndagsskollärarkursen i Stockholm.

Betty skrev även böcker och översatte en mängd sånger, varav många sjungs än i dag. Vi känner kanske till psalmerna ”Klippa, du som brast för mig", ”När juldagsmorgon glimmar” eller visanBlinka lilla stjärna”. Hon gifte sig 1856 med friherre Johan August Posse och blev mamma till sedermera afrikamissionärerna August och Hedvig Posse. Betty avled 22 juli 1880 i Södertälje

Flera söndagsskolor

Att Betty kom till Riseberga är inte så konstigt. Kontakterna fanns redan tidigare då Richard Ehrenborg varit en av de som stödde Hedengrens kolportörsverksamhet. Så blev hon alltså inbjuden av Olof Gabriel Hedengren att starta en vardagsskola för de anställdas barn på Riseberga, samt att initiera en söndagsskola i bönhuset. Bettys ”elev” blev troligen både skollärare och söndagsskolans föreståndare. Ett arbete som tydligen snabbt gav frukt då anhopning av folk på sommarmötena även torde ha samlat massor av barn. Nu fick även de yngre ta del av storsamlingarna i mer barnanpassade sammankomster.

I takt med att nya missionsföreningar i början av 1860-talet avknoppades från Riseberga spred sig söndagsskolverksamheten ut i bygderna. Det lär ha funnits ett 20-tal söndagsskolor i Västernärke med anknytning till Riseberga. Av stor betydelse för söndagsskolans utveckling blev de många troende skollärare, som var anställda i socknarna. Dessa blev på många platser de första lärarna i söndagsskolorna, och deras pedagogiska kunskaper blev till nytta inte bara för barnen utan även för söndagsskollärarna.

Flaggparader till Riseberga

Från 1870-talet samlade man alla söndagsskolor i Västernärke två gånger om året, annandag jul och andra söndagen i juli, till stora söndagsskolfester på Riseberga. Då tågade man i flaggparad från de olika orterna upp till Riseberga. Några av fanorna finns ännu bevarade och går att beskåda i Riseberga bönhus.

Ett protokoll hållit med Riseberga missionsförening den 10 december 1881, berättar en del om festernas innehåll. Till festens ordnande ”utsågs soldat Ek att anskaffa julgranar, marschaller med mera som hörer till belysningen. Anna från Nästorp, ordnar och tillser att barnen får en liten välfägnad, och dervid har att påräkna biträden af Maria från Nästorp, Carolina från Qvisserud, Emma Nilsson från Sörby och Johanna Bjurström. Såsom premier till barnen bestämdes; 1 skrift på 5 öre, och 1 kort till hvarje barn, och skulle korten tagas af en sorts nya kartor som innehåller 23 a 28 kort och detta anskaffas af Andersson i Boo. Erik Jonsson i Qvisserud anskaffar bullar, pepparkakor och karameller. Patron Johannes Hedengren anmodar Skolläraren Dahlstein att hitkomma på festen. Rättaren Julin och Elefven Pettersson mottager och ordnar barnen då de komma.”

Engagerade för barnen

Engagemanget för barnen var stort och någon brist på söndagskollärare hade man inte. I Riseberga missionsförening hade man så många att välja på att man delade upp dem i två lag, med tjänstgöring varannan söndag. På det viset behövde ingen av lärarna missa någon av gudstjänsterna. I årsmötesprotokoll 9 november 1885 beslöts att till söndagsskolföreståndare välja L. A. Qvarfort och Fredrik Carlsson Vången. Till lärare och lärarinnor ihop med Qvarfort valdes Aug Nordstrand, lärlingen Nordmark, Lotta Håkansson, Maria i Nästorp och Gustaf Jakobsson samt Elin Håkansson, Maria i Nästorp och Gust. Jakobsson samt Elin Hedengren. Till lärare och lärarinnor ihop med Fredrik Carlsson valdes Ek, Anders i Nyängen, Karl Pettersson, Utsikten, Erik Jonsson i Fjugesta, Lovisa Svensson och Anna i Nästorp

Den 15 december 1885 planerades julfest på följande vis: ”Till festen skall anskaffas 2 små ljus, 3 kilo kaffe, 6 burkar socker, 150 bullar, 150 pepparkakor, 150 rutor, 150 äpplen, 150 textböcker, 150 blomsterkort, 2 julgranar skulle huggas av Per Näs och kläs av trädgårdsmästare Andersson samt tändas av soldat Ek, kaffekokning skulle ombesörjas av Anna Sofia vid Björka, serveringen av söndagsskollärarinnorna Hanna Qvartfordt och Hanna Andersson, anskaffande av kaffe, socker och bullar samt koppar av Per Larsson i Via, textböcker, blomsterkort, ljus och papper skulle hemköpas av smeden Qvarfort. Bestämdes av kollekterna på juldagen och annandagjul skulle upptas till festen.

Betty Ehrenborg Posse 

(1818-1880)

Blev kallad för "Den svenska söndagsskolans grundare".