Nattvardsföreningen på Riseberga var den första fria från Statskyrkan i Sverige. Naturligtvis väckte första samlingen stor uppmärksamhet i hela Sverige. Intresset ökade och och på de fortsatta samlingarna ville alltfler vara med. Till slut deltog folk från 15 socknar. Fattiga, outbildade och egendomslösa.
Söndagen den 8 januari 1860 ägde den första nattvardsgången i Riseberga bönehus rum med pastor Carl Johan Hofberg i Kumla som officiant och med 46 deltagare från Edsberg cch Hackvad, 39 från den förra och sju från den senare socknen. Av deltagarna från Edsberg var 37 från Risebergagodset och endast 2 från den övriga delen av socknen. Under året hölls vid Riseberga 15 nattvardsgångar, vid vilka Hofberg officierade vid 3, pastor Müntzing i Lerbäck vid 9, samt lektor P. M. Elmblad, pastor B. Wadström och pastor G. Flyborg, samtliga i Stockholm, vid vardera en nattvardsgång. Antalet deltagare från socknarna varierade första året mellan 46 och 89.
Nattvardsgångarna i Riseberga bönehus försiggick på samma sätt som i en församlingskyrka. Den officierande prästen följde handboken och framträdde klädd i prästkappa. Psalmboken torde ocks ha använts. Före varje nattvardsgång hissades en isärtagbar altarrund ned från vinden. Då och då förrättades barndop i samband med nattvardsgudstjänst och några gånger även kyrkotagning av mödrar.
Tvingade närvarolistor
Enligt förordningen den 20 september1859 angående sockenbandets upplösning skulle den, som avsåg att delta i nattvardsgång i annan församling eller i detta syfte söka annan präst, för denne visa prästbevis från pastor i den församling, han var bosatt.
Denna bevisskyldighet ordnades för de nattvardsgäster vid Riseberga, som hörde hemma i Edsberg och Hackvad på så sätt att de, som tänkte fira nattvard vid Riseberga, anmälde sig till Hedengren. Han upprättade så en lista på de anmälda och skickade den med ett bud, i regel lördagen före, ner till kyrkoherde Morenius, som sedan han granskat densamma, skrev under att de anmälda var nattvardsberättigade, varefter listan med budet sändes tillbaka till Hedengren. Under nattvardsgången strök Hedengren dem på listan, som inte var närvarande. Efter gudstjänstens slut antecknade den tjänsteförrättande prästen på listan att de som inte var strukna hade deltagit i nattvardsfirningen.
Efterhand som nattvardsfirandet kommit igång vid Riseberga, uppsatte Hedengren på sina listor till kyrkoherden alla som deltagit i föregående nattvardsgångar, varav följden blev att Hedengren fick stryka alla icke närvarande, vilka kunde uppgå till halva antalet av de på listan uppförda. 56 sådana av Hedengren upprättade listor över nattvardsdeltagare under åren 1860-1864 finns i behåll i Edsbergs kyrkoarkiv.
Kom från 15 socknar
Men inte endast från Edsberg och Hackvad utan också från grannsocknarna kom nattvardsdeltagare. I brev till Fosterlandsstiftelsen den 9 mars 1860 meddelade Hedengren att omkring 150 personer från 15 olika kyrksocknar tillhörde ”vårt lilla Evangeliska samfund för nattvardens enskilda begående". Den tredje nattvardsgången som hölls den 26 febr. 1860, hade samlat 108 nattvardsgäster. Av dessa var enligt Hedengrens lista 71 från Edsberg och Hackvad och alltså 37 från andra socknar. Medeltalet deltagare från Edsberg och Hackvad vid varje nattvardsgång var 1860:74, 1861 77, 1862:74, 1863: 69 och 1864: 57.
Under åren 1860-1864 deltog i nattvardsgängarna vid Riseberga från Edsbergs och Hackvads socknar sarnmanlagt 169 personer: 85 från Risebergagodset, 47 från övriga Edsberg och 37 från Hackvad. Av detta antal, 169, var 109 födda på andra orter och inflyttade och 60 födda i Edsberg eller Hackvad.
Huvudsakligen egendomslösa
Deltagarna från Risebergagodset utgjordes av Hedengrens husfolk samt torpare, statare, drängar och pigor. De som kom från övriga delen av Edsberg och från Hackvad tillhörde kategorin torpare, hantverkare, soldater, drängar, pigor, söner och döttrar. Endast en hemmansägare var med i skaran kring Hedengren, bosatt i Hackvad, men han utvandrade snart till Amerika. Det var alltså huvudsakligen egendomslösa, av vilka en stor del inflyttat till bygden, som Hedengren genom sin verksamhet dragit till sig och tagit hand om.
Hedengren var under flera år på femtiotalet ordförande i Edsbergs fattigvårdsstyrelse och hade därigenom särskilda tillfällen att komma i kontakt med de sämst lottade. På Risebergagodset var det 85 personer som under de fem första åren gick till nattvarden i bönehuset, under det att 95 nattvardsberättigade från samma område - huvudsakligen de äldre torparna och deras familjer - deltog i de kyrkliga nattvardsgångarna. Inte så få av dem, som firade nattvarden i bönehuset, deltog också då och då i kyrkans nattvardsgångar.
Statistik på deltagarna i första nattvardsmötet 8 januari 1860
Antal medlemmar 170 st
Kvinnor 102
Män 68
Åldrar
Medelålder 31,5 år
Yngste deltagare 14 år
Äldste deltagare 90 år
14-19 år 13 st
20-29 år 66 st
30-39 år 59 st
40-49 år 25 st
50-57 år 6 st
över 60 år 1 st
Yrkesgrupper
Arbetare 9 arbetare, 1 mejerska
Arbetsledare 2 rättare, 1 förman, 1 deja
Fruar 45 hustrur
Gamla 1 pensionär
Hantverkare 2 trädgårdsmästare, 2 skomakare, 2 smeder, 2 snickare, 1 skräddare
Köksarbetare 3 kokerskor, 1 hushållerska
Lantbrukare 1 godsägare, 1 hemmansägare, 2 arrendatorer
Lantbruksannställda 31 pigor, 15 drängar
Militärer 1 sergeant, 4 soldater
Studerande 2 lantbrukselever
Torpare 14 torpare, 4 torparhustrur, 5 torpardöttrar, 1 torparson
Ungdomar 7 bonddöttrar, 4 bondsöner
Utbildade 3 lärare, 1 bokförare
Text: KG Mattsson
Text hämtad från boken "O.G. Hedengren och Risebergarörelsen" skriven av Daniel Harbe 1966. Samt O.G. Hedengrens förteckning övber deltagare från Edsberg och Hackvad vid nattvardsfirandeti Riseberga bönhus 1860.