Helges anor
Helge Åkesson f. 9/8 1831 i Hult, Stenstad
FAR Åke Bengtson f. 23/2 1787 i Hult Stenestad, hemmansägare
MOR Sissela Helgesdotter f. 21/1 1796 i Västra Sönnerslöv
Barn:
- Hanna Åkesdotter 24/8 1817
- Bengt Åkesson 8/4 1820
- Boel Åkesdotter 21/12 1827
- Helge Åkesson 9/8 1831
FARFAR Bengt Stensson f. 15/12 1754 i Stenstad
FARMOR Hanna Åkesdotter f. 7/12 1752
MORFAR Helge Bengtsson f. 14/3 1762 i Sönnerslöv
MORMOR Boel Jönsdotter f. 1764
Helge översatte Bibeln ord för ord
Helge Åkesson hade inget intresse av att bilda ett samfund. Hans lust stod till att sprida Bibelns budskap till alla som kom i hans väg. Ändå blev han ledare för ett samfund med 123 församlingar i Sverige. Mest känd är dock hans arbete med att översätta Bibeln, ”Helge Åkesson översättning” används idag av både rättrogna och irrlärare.
Han gick tidigt på tvärs med den etablerade kristenheten. Helge Åkesson från Stenestad i Skåne. Bondsonen som hade tänkt bli präst men avslutade utbildningen då han kommit i delo om kyrkans inre liv. Istället sökte han sig till Svenska baptistsamfundet där han blev kolportör. Men inte heller där flöt åsikterna ihop. Efter nio års samarbete blev han utesluten. Då bildade hans vänner ett eget samfund.
Helge Åkesson föddes 9 augusti 1831 på gården Hult i Stenestads socken, strax öster om Helsingborg. Hans föräldrar var enkla lantbrukare och hade ingen annan litteratur i bokhyllan än en stor familjebibel. Så fort Helge blivit läskunnig tog han varje tillfälle att läsa ur den heliga skriften. Pappan förmanade dock sin son att inte bara bli ”skriftens hörare utan också dess görare”, att söka leva efter Bibelns föreskrifter. De orden trängde djupt in i Helges barnahjärta och blev målsättingen för hans fortsatta liv
Tidigt hade han tänkt bli missionär, men råddes att utbilda sig till präst. Som 19-åring inskrevs han vid Helsingborgs elementarskola för att förbereda sig för den kyrkliga yrkesrollen. Men när han började läsa Sören Kierkegaards skrifter om statskyrkans förfall började han tvivla på sitt kall. Efter fem års studier klev han av och antog istället en kallelse att bli kolportör för Helsingborgs traktatsällskap.
-Äntligen kom jag i gemenskap med sådana som slutit sig samman för att enbart verka för Guds rike, sa han senare.
Med en liten månadslön och ryggsäcken full av biblar, postiller och kristen litteratur drog han sedan ut på vägarna. För att berätta om Kristi kärlek på möten i stugorna. Dock ej utan motstånd, sockenpräster störde mötena och varnade folket för Åkessons litteratur, som de menade ej höll en renlärig luthersk lära.
-Kyrkoherden i Bjäre mötte mig med näsknäppar, bröstknuffar och smädelser. Tillsammans med sin måg drev han in mig i en förstuga, där de knuffad ner mig för en trappa, varvid mitt ena ben blev så svårt skadat att jag hade ont därav en längre tid, skrev Helge senare.
Prästen fick med sig myndigheterna, fiendskapen växte och två gånger fick Helge åka dyngkärra till länsfängelset i Kristianstad. För ensamcell, svältkost och snabbrättgång.
Men Åkesson lät sig inte avskräckas. I Halland kom han i kontakt med baptisterna och blev, likt dem, snart övertygad om att barndopet inte hade någon förankring i Bibeln. I april 1857 blev han därför vuxendöpt av en baptistpredikant. Samma år var han med och byggde ett baptistkapell i Västra Broby.
Helge Åkesson rannsakade grundligt sin Bibel och hade en kompromisslös inställning till Den heliga skrift. Guds ord gick alltid före samfunds stadgar. Det gjorde att han snart kom på tvärs med sina trosbröder. Hans kristendom var allvarlig och han gick emot alla former av ytlig tro. Men när han predikningar började närma sig syndfrihet, fick Svenska baptistsamfundet nog och uteslöt honom och hans vänner i Västra Broby 1872. Dock hade Helge hunnit få så många efterföljare i Sverige att man bildade eget. ”Helgeanerna” blev fribaptister med över hundra utbrytarförsamlingar, de starkaste i Skåne, Dalarna och på Gotland. De startade tidningen Upplysningens Vän, gav ut sångböcker och sände missionärer till Afrika.
Helge Åkesson var dock ingen kontorist. Expeditionsarbete fick andra ta hand om, han fortsatte fara runt och predika. Under många år jobbade han på en översättning av Nya Testamentet. Detta för att komma till rätta med ”de brister och avvikelser från ordets egentliga mening” han tyckt sig finna i tidigare översättningar.
-Jag ville in i minsta detalj följa grundtexten, skrev han.
Helge lärde sig därför grekiska, hebreiska och arameiska för att kunna forska. Hans Nya testamente utkom 1889, och strax före sin död 1904 även Gamla testamentet.. En imponerande prestation av en självlärd man. Helges Bibel utgavs sedan av Fribaptistsamfundet och har sedan dess utkommit i flera upplagor.
Åkesons översättning följer den grekiska grundtexten nästan ord för ord, så nära att texten ofta blir svårläst. Som fribaptist trodde han inte att helvetet bestod av ett evigt straff, och Guds namn skrev han som Jehova, vilket föranlett Jehovas Vittnen, av många sedd som en villolära, att använda Åkessons bibel.
De flesta av Helge Åkessons förfäder var skåningar, från socknarna Stenestad oh Sönnarslöv. Hans farmor var dock danska, kommen från Alrum i Köpenhamn. Födelsegården Hult gick i arv från far till son i flera generationer. Helge som förblev ogift hade tre syskon, och det blev tio år äldre brodern Åke som förde gård och släkten vidare.
An-utredning kommer snart