När Stene-Johan gick till möten på Riseberga

Byrsta missionshus firar 150-årsjubileum i år. Församlingen som startade 1872 har rötter i Risebergarörelsen. Då som nu en fri församling.

Alltihop började med Johan Olsson i Stene. Han var bara tonåring när han 1853 fick höra talas om väckelsemötena på Riseberga, om godsägare Hedenegren som kommit till personlig tro på Jesus och sedan börjat samla andra troende, omkring sig på sin gård. Något oerhört märkligt på dem tiden då konventikelplakatet, en särskild lag,  hindrade folk att samlas till andliga möten.  Det blev stor rörelse i Närkebygderna och man vallfärdade till Riseberga för satt höra väckelsebudskopen. Johan gjorde som alla andra, gick till Riseberga. Han hade 2 mil att gå. Svennvadbonden Gottfrid Karlssons mamma som var med på den tiden, berättade  i Svenska Morgonbladet 5 juni 1955, 0m hur det gick till;

- ”Vi gick dit barfota och bar våra kängor. Oftast startade vi på lördagsnatten med ett knyte matsäck, för att hinna fram till söndagsmötet. När vi närmade oss Riseberga slog vi oss ner på vägkanten och tog på oss kängorna och snyggade till oss, för att med hungrande sinnen ta emot de gåvor som där utdelades”, berättade hom

Även sångförfattarinnan Lina Sandell Bergh, som en gång besökte Riseberga berättade om den mäktiga synen av de stora skaror som hon såg komma till Riseberga. Johan Olsson fick snart med sin fästmö och vänner till Riseberga. Johan Jonsson och Per-Erik Larsson från Järsjö, Lars Persson i Rösavi och skräddar Malmkvist i Kumlaby samt deras fruar. Hemma i Stene brukade Johan samla dem till möten där  de läste bibeln och bad tillsammans. En riskfylld handling på den tiden, då man inte fick samlas till andliga möten utan att en präst var närvarande. Misshandel, böter eller fängelse kunde väntas av statsmakten om  de blev upptäckta. Men väckelsen gick inte att stoppa

Det blev så stor ansamling av andligt hungrande på Riseberga att godsägare Hedengren uppförde ett bönhus på sina ägor 1855. Tre år senare avskaffades konventikelplakatet och 1860 tilläts man till och med att samlas. utanför Statskyrkan hägn. och fira nattvard. Därmed kunde Sveriges första nattvardsförening bilds på Riseberga. Dock rådde godsägare Hedengren sina mötesdeltagare att starta egna lokala nattvardsföreningar. Så de slapp gå så långt för att vara med på möten. Johan och hans vänner hörsammade uppmaningen.1872 bad man Kumlaprästen A P Falk, som vr välvilligt inställd till väckelsen, att upprätta matrikel. Skaran hade då utökats till 42personer. Man valde diakon och diakonissa som skulle avhjälpa nöden och fattigdomen

Samlingar fick man lov av Falk att ordna i Byrsta skolhus. Här hade Per-Erik Larsson i Järsjö bedrivit söndagsskola sedan 1858. För att förbättra den svaga ekonomin ordnade man 1874 en missionsauktion, en tilldragelse som samlade folk långt in på 1900-talet. 1878 anslöt sig nattvardsföreningen till då nybildade Svenska Missionsförbundet. Man var då 47 medlemmar. Det högsta medlemsantalet var 1898 då man hade 85 personer inskrivna i matrikeln

När skolhusföreningen sålde skolan till Kumla kommun för 800 riksdaler ingick i köpekontraktet att missionsföreningen, som man då kallade sig, skulle få ha andliga sammankomster där. Seden dess har huset kallats Byrsta missionshus. Tillsmmans med Sannaheds missionsförening anställde man 1913 en predikant. Han hette Lambert Östman. Därefter följde Wilhelm Haglund, Carl Jiwertz.  Edvin Boberg, Per Back, Carl Skoghäll. Josef Torstensson, Oskar Nilsson och Gustav Mattsson. Efter den sistenämndes avflyttning 1976 hade församlingen ingen anställd pastor, utan predikan utfördes av lekmannapredikanter.
Församlingen förde sedan en tynande tillvaro och beslutade sig i mitten av 1980-talet att lägga ner. Dock ville man till sist pröva med tältmöten och augusti 1987 gick de av stapeln. De blev en serie som blev till ett uppvaknande . Församlingen ökade och blev kvar. I samma veva gick man ur Svenska Missionsförbundet som och blev en fri församling. Idag heter man Byrsta friföraamlinhg och bestor av ett 30-tal medlemmar. Varje torsdag samlas man till bön och söndagar ordas väckeleemöten. En del av församlingen består av finsktalande som ordnar gudstjänster. Nyligen har man byggt om missionshuset och i somras hade man tältmöten.

 

Byrsta friförsamling anordnade tältmöten i somras. Liksom godsägare Hedengren en gång anordnade tältmöten innan bönhuset på Riseberga byggdes 1855                                                                                                 Foto Daniel Johansson

Stene-Johan flyttade till Västra Åby i Kumla

Lars Johan Olsson f. 20/10 1838 i Kumla, gift 5/10 1866 med Johanna Maria Jönsdotter f. 30/6 1844 i Hardemo – familjen var lantbrukare i Stene nr 2, till 1 maj 1880 då de  flyttade till Johans barndomhem i Västra Åby nr 2

Ättlingar

1 Lars Daniel Johanson  f. ¼ 1868 i Kumla-spannmålshandlare i Björsäter, Östergötland 1904.röttare,ogift

2 Maria Lovisa Johanson  f. 3/7 1870 i Kumla, d. 1/4 1875

3 Anna Sofia Johanson  f..  22/8 1872,d. 2/1 1893

4 Karl Johan Johanson f.//4 1874.d.10/10 1875

5 Johan Emil Johanson -Åkrantz f.  9/3 1877, skomakare, tog namnet Åkrantz, gift med Agda Nykvist f. 1879 i Edsberg, småskolärarinna

51 Märta Åkrantz, gift med Oskar Nilsson, trädgårdsmästare. Bosatta i Åby, Kumla

52 Ebba Åkrantz. Gift, bosatt i Kristenhamn, en son

53 Per Åkrantz

54 Judit Åkrantz, bosatt i Åmotfors, ogift

55 Emanuel Åkrantz, trädgårdsmästare, bosatt i Kumla, gift med Sigrid Lundvall

56 Rolf Åkrantz, arbetade vid flyget, bosatt i Ronneby. En son

6 Elin Johanna f. 4/12 1879 gift med Gottfrid Olsson, labrukare  i Västra Åby

61 Maja Olsson, kokerska

62 John Olsson, lantbrukare - mångårig juniorledare i Byrsta missionshus

63 Olga Olsson, lantbrukare - mångårig söndagsskollärare i Byrsta missionshus

64 Olle Olsson, arbetare vid Yxhult

65 Signe Olsson, ålderdomshems-föreståndare

66 Gunnar Olsssom, målare, gift med Maj, kantor, bosatta i Östansjö

7 Erik Emanuel Åby f. 23/5 1883, operasångare, tog sig namnet Åby, gift med Elsa, hattmodist.

Sonen Erik Åby blev operasångare på Göteborgs Lyriska teater