Församlingstanken blev verklighet
Pingstkyrkan i Kumla fyller hundra år 2026. Inget konstigt med det kanske. Församlingar brukar ju 100-årsjubilera titt som tätt. Om det nu inte vore för att Kumlaförsamlingen har rötter i Risebergaväckelsen
På 1920-talet var det en liten grupp troende från Kumla som åkte till Torpkonferensen i intilliggande Kräcklinge socken, en sammanslutning som ju är sprungen ur Risebergaväckelsen. Folket som gick till Riseberga for 1887 till Torp och många av ledarna på Riseberga blev ju ledamöter i den nybildade styrelsen på Torp. Man ville först, som på Riseberga, inte bilda församlingar utan vara öppen för allt Guds folk. Det var först fram på 1930-talet som man bildade Helgelseförbundet och startade kyrkor. Så därför hade kanske Pingstkyrkan i Kumla varit en HF församling i dag, om man startat senare. Fram på 1990-talet ombildades dock HF, tillsammans med Örebromissionen och Fribaptistsamfundet, till Evangeliska frikyrkan EFK som nu driver konferensen på Torp
Men i början av 1900-talet såg det annorlunda ut. En kall vinterdag 1926 bildade den lilla Torpgruppen Filadelfiaförsamlingen i Kumla. Visionen var att skapa en ”biblisk fri församling efter mönsterbilden i Guds ord”. Man började med 31 medlemmar, men har idag vuxit till flera hundra. Först hyrde man lokal i en skofabrik, men skaffaded sedan egna lokaler på olika ställen i stan. Idag finns man på Stationsgatan 6. Har anställd pastor och kreativ styrelse samt bedriver ett stort arbete för barn och ungdomar, har socialt engagemang och utlandsmission. Under 2026 uppmärksammar församlingen jubileet med en rad olika aktiviteter
Det är många församlingar i Närke som kan räkna sina rötter till Riseberga. Men det var ju också tanken från början att verksamheten skulle växa. Olof Gabriel Hedengren hade säkert varit jätteglad idag om levt ocg sett vad hans lilla nattvardsförening utvecklats till. Dock var det egentligen två andliga rörelser som påverkade friförsamlingsbildandet. Den ena som hade en mer baptisisk inriktning (vuxendop) framträdde i östra Närke lett av folkskollärare Johannes Palmqvist, den andra i västernärke (barndop), Risebergarörelsen som från början var tänkt som en väckelserörelse inom statskyrkan. Patron Hedengren varnades också av Statskyrkans prelater för baptisterna, och det var inte förrän i slutet av hans levnad som han blev mer försonande med konkurrenten. Båda var dock tidigt påverkade av Georg Scott och Carl -Olof Rosenius. Men det fanns faktiskt en tredje rörelse som starkt påverkade Närkeläseriet och det var Roparrörelsen. Alla tre kom de att bana väg för folkväckelsen och friförsamlingsrörelserna i Sverige.
När konventikelplakatet avskaffades 1858 blev det fritt fram för nya kristna rörelser. Man bildade missionsföreningar och församlingar och de troende kom att besöka varandras möten och konferenser. Och gör så än idag.