Ledaren 1812-1870

Olof Gabriel Hedengren föddes i en välbärgad familj. Föräldrarna var bruksägare med vida kontakter i de fina salongerna. Han gavs de bästa utbildningar, först med privatlärare och sedan via läroverk i Örebro och Strängnäs till studenten vid Uppsala universitet.

Nobless

Genom släkten i Uppsala fick han kontakter i dåtidens förnämsta kulturkretsar. Han var begåvad, musikalisk och konstnärlig och gillade äventyr. 20 år gammal utbildade han sig till officer i Stockholm, men reste efter några år utomlands för att lära känna Europas sångkändisar. I Paris fick han insteg i de förnämaste kretsarna och han reste en tid tillsammans med dåvarande kronprins Oscar, som senare blir kung Oscar I. En bekantskap som gav Hedengren nära kontakter med det svenska kungahuset. Väl hemma i Sverige blev han nära vän till världskändisen Jenny Lind.

Jordbruksreformator 

1840 flyttade Olof Gabriel hem till sin föräldragård Riseberga och påbörjade ett frenetiskt arbete att göra godset till en mönstergård för svenskt jordbruk. Han lyckas med detta och blev föregångare på en rad jordbruksområden. Han valdes till ordförande i en rad lantbruksföreningar, och blev svensk representant på lantbruksutställningar utomlands. Allt tycktes lyckas honom väl. 

Väckelseledare

Men så kom katastrofen för honom och hans fru Lina. De förlorade 1852 inom loppet av ett halvår alla sina barn. Både blev djupt deprimerade. Lina sökte tröst i Bibeln medan Olof Gabriel blev en sökare. Men vid en färd till Örebro kom han till insikt om evangeliets verkliga innebörd. Sorgen vändes i glädje. Snart samlade han sitt husfolk till andakter. Initiativet berörde grannar och snart startade en formlig folkrörelse i riktning mot Riseberga. Folk kom från hela Närke för att höra Hedengren och välkända predikanter tala.

Riksdagsman

Detta var i en tid då det var förbjudet att samlas till privata gudstjänster om inte en kyrkans präst fanns närvarande. Motståndet hårdnade och Hedengren anmäldes av både kyrkan och ordningsmakten. Men Hedengren varf ingen vanlig torpare som de kunde kasta i fängelse och misshandla. Hedengren byggde inte bara ett bönhus på Riseberga, han engagerade sig politiskt och påverkade genom sina kontakter med både kung och regering att de gamla förbuden mot fria kristna verksamheter föll den ena efter den andra.  

Han fick reda på sin personliga ekonomi, räddade sin gård från konkurs, valdes till riksdagsman och medverkade till att väckelsen på Riseberga spreds över Sverige genom kolportörsverksamhet. Mitt i allt detta var hans tid förbi och han avled hastigt endast 58 år gammal.

Elden förs vidare

Men även om Olof Gabriel Hedengren dog så avstannade inte väckelserörelsen från Riseberga. Elden spred sig till andra i bygden. Lokala församlingar startade, bönhus byggdes, Torpkonferensen i grannsocknen Kräcklinge tog över sommarmötena, och Helgelseförbundet bildades. Än intill denna dag ser vi mängder av spår från Hedengren och Risebergaväckelsen.

Här följer berättelsen om Olof Gabriel Hedengrens liv i årtalsordning samt därtill egna avdelningar med fördjupningar kring särskilda händelser i hans liv.

 

 

1812

Olof Gabriel Hedengren föds 14 januari på Riseberga herrgård i Edsbergs socken i Närke. Föräldrar var bruksägaren Olof Hedengren och Agneta Charlotta Silfverstolpe. Det blev deras enda barn.

 

1823

Olof Gabriel skrevs 11 år gammal in på Karolinska läroverket i Örebro. Som komplement till skolgången hade dessutom en privatlärare (informator), D. G. Blomberg, vilken senare blev kyrkoherde i Hardemo i Närke.

 

1826

På hösten flyttade Olof Gabriel över till läroverket i Strängnäs. Här blev han inneboende hos professor E. J. Strömberg, vilken var född på Berga gård i Knista socken och vars farfar hade varit trädgårdsmästare på Riseberga. Som privatlärare fick han nu magister L. E. Edström, senare kyrkoherde i Viby i Närke. Denne påbörjade konfirmationsundervisning med Olof Gabriel.

Olof Gabriels föräldrar hyrde en våning i Örebro och arrenderade ut Riseberga till inspektor Nils Gabriel Roth.

 

1827

Olof Gabriel konfirmerades i Edsbergs kyrka.

Då fadern Olof Hedengren inte var nöjd med ordningen vid läroverket i Strängnäs såg han till att sonen Olof Gabriel överflyttades till ett nybildat gymnasium i Uppsala. För sitt uppehälle fick han från hemmet varje månad 50 riksdaler riksgälds.

I Uppsala kom Olof Gabriel genom sin ingifta moster, salongsvärden Malla Silverstolpe, i kontakt med en mängd dåtida kulturpersonligheter, däribland föfattaren Erik Gustaf Geijer

 

1829

Fadern Olof Hedengren avled vid nyåret på Riseberga. Modern bosatte sig i Örebro och godset utarrenderades till gårdens inspektor Nils Gabriel Roth.

 

1830

Under våren blev Olof Gabriel student vid Uppsala universitet. Han studerade troskunskap och kyrkohistoria och tycks en tid funderat på att avlägga teologisk examen.

 

1832

Olof Gabriel lämnade Uppsala och påbörjade 13 oktober underofficersutbildning vid Svea artilleriregemente vid Mariebergs högre militärläroverk i Stockholm. Bland lärarna fanns hans morbror David Silfverstolpe.

 

1834

Koleran nådde Sverige och många dog. Något som stämde Olof Gabriel och hans kurskamrater till eftertanke. De tog därmed starka intryck av Johan Olof Wallin och den ”wallinska väckelsen”.

 

1836

Hedengren avslutade sin utbildning i Stockholm med ”sällsynt höga betyg” och befordrades till löjtnant vid Svea Artilleriregemente. Vid sidan av militärlivet studerade Hedengren sång och skolades i ämnet av hovsångaren Isak Berg. Av honom introducerades han i några av Stockholms förnämsta musiksalonger, där hans baryton blev mycket uppskattad. Han spelade även flera musikinstrument. I dessa sammanhang väcktes hans intresse att företa en utlandsresa, för att följa några av sina idoler på operascener runt om i Europa.

 

1836

Hedengren reste till England, Skottland, Frankrike och Italien. Han bevistade många operahus och blev personligt bekant med flera världsberömda sångartister. I Paris fick han insteg i de förnämaste kretsar och bevistade baler i Tuilerierna. Även i Italien odlade Hedengren musikaliska bekantskaper. I sång fick han undervisning av världstenoren Giovanni Battista Rubini och vistades tidvis som gäst i dennes sommarbostad vid Lago di Como. Den märkligaste episoden under denna resa var kanske när Olof Gabriel besteg berget Mont Blanc.

 

1837

Under våren gjorde Olof Gabriel en avstickare hem till Sverige för att snart återvända till Tyskland. En tid fick han äran att resa tillsammans med dåvarande kronprins Oscar, senare Oscar I. En bekantskap som fortsättningsvis gav Hedengren nära kontakter med det svenska kungahuset.

 

1838

Jäktad och trött återvände Hedengren till Sverige i november. Tvingad därtill eftersom permissionen från regementet snart var slut. Julen tillbringade han hos en familj Wigert i Stockholm. Här träffade han familjens 12-åriga dotter Carolina som han fäste sig vid.

 

1839

Olof Gabriel lärde känna den världsberömda sångerskan Jenny Lind, en vänskap med varma känslor. Hon kom sedan, under årens lopp, flera gånger att besöka Riseberga, för lugn och återhämtning mellan sina triumftåg utomlands. Hedengren tog under året avsked från krigstjänsten och återvände i april till Riseberga efter att varit hemifrån tio år. Modern som bott i Örebro sedan makens död 1829 återvände också till godset.

Inspektor Nils Gabriel Roth som arrenderat Riseberga flyttade med sin familj till Gysta gård, norr om godset.

 

1840

Olof Gabriel som inte hade särskild kunskap i jordbruk hade fullt upp med att sätta sig in i godsets alla göromål. Till en början kallade han sig inte godsägare utan brukspatron eftersom han var delägare i Villingsbergs bruk i gransocknen Knista. Snart uppfylldes han av tanken att göra Riseberga till en mönstergård, vilket med tiden kom att förvandla honom till en känd jordbruksreformator. Han började med att renovera godsets huvudbyggnad.

 

1841

I slutet av maj besökte Olof Gabriels fästmö Carolina Wigert och hennes föräldrar Riseberga. Efteråt for de på en gemensam resa till utlandet. Färden gick via Göteborg med båt till England, Skottland, Belgien, Frankrike och Tyskland. Resan blev också en studieresa för Olof Gabriel för att studera dessa länders åkerbruk till mönstret för sitt eget. Efter återkomsten till Sverige offentliggjordes hans och Carolinas förlovning.

I juli var Olof Gabriel åter på Riseberga. Genom försäljning av sin andel i Villingsbergs bruk fick Olof Gabriel rörelsekapital nog för sätta igång omfattande arbeten på Riseberga. Ängar, kärr och mossar förvandlades till stora fält.

 

1842

Under året genomförde Olof Gabriel och hans anställda täckdikning och igenläggning av öppna diken. Det var de första i Sverige och efter engelsk modell. Hedengren startade också ett tegelbruk. Mängder av maskiner och redskap inköptes från utlandet.

Under sommaren avled Olof Gabriels mor Agnes Charlotta på Riseberga. Under vintern bodde han ofta hos familjen Wigert i Stockholm.

 

1843

På nyåret var Olof Gabriel och Carolina inbjudna till bal för kungen. Där beskriver han i ett brev till vännen Nordenfeldt sin fästmö som ”bländande skön när hon dansade med prins Gustav, balens vackraste par”.

Under året startade Olof Gabriel industriell mejeriframställning av sirap, stärkelse och för första gången i svensk historia tillverkade han smör och kumminost efter holländsk metod. Av de senare fick han även marknad utomlands. Under de kommande åren genomförde Hedengren dyra jordbruksexperiment som han framlade på olika lantbruksmöten.

Hedengren började umgås i liberala kretsar som propagerade för de fyra ståndens avskaffande och en mer demokratisk representation. Det ställde honom i centrum för den framväxande liberalismen.

På hemmafronten invaldes han Edsbergs sockens första skolstyrelse där han intresserade sig mycket för en förbättrad undervisning. Under flera år kom han att stå som ordförande i sockennämnden och fattigstyrelsen. Samma år startades Nerikes Allehanda som hade en liberal inriktning.

 

1844

Den 4 januari gifte sig Olof Gabriel med Carolina Wigert. Bröllopet hölls i brudens föräldrarhem på Blaisehomen i Stockholm. Den 20 januari kom paret flyttande till Riseberga.

Under året blev Hedengren ledamot av Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Förtroendet för honom vidgades och han fick ofta tala på olika lantbruksmöten.

 

1845

Olof Gabriel och Carolinas fick sitt första barn, sonen Sven.

Hedengren invaldes som ledamot i Lantbrukskademien.

 

1848

Dottern Agnes föddes

Under året hölls två lantbruksmöten på Riseberga där Hedengren kunde uppvisa alla sina arbeten på gården

I maj deltog Olof Gabriel reformmöten i Örebro och bildade Nerikes Reformförening. Dessa inbjöd liknande sällskap från Hela Sverige till ett riksmöte 4 juni. Hedengren föreslogs till ordförande, men avböjde då han hellre ville ägna sig åt hanteringen i beredningsutskottet. Målet var allmän rösträtt och omändring til en enda kammare i riksdagen. En avlönad sekreterare, med placeringsort i Örebro, utsågs. Det blev Sven Adolf Hedlund, god vän med Hedengren.

 

1850

Sonen Olof föddes

Under årets reformmöte i Örebro föreslogs religionsfrihet, och avskaffande av konventikelplakatet.

För att Hedengrens nya jordbruksexperiment skulle bli kända och prövade förlades Hushållningssällskapets lantbruksskola till Riseberga. Hedengren deltog själv som föredragshållare och rådgivare. Bland annat uppmärksammades en utbildning av mejerskor. Gården blev också säte för statens stuteri för ayrshiretjurar och southdownfår.

Under året fick Hedengren också representera Sverige vid lantbruksmöten utomlands.

 

1851

Sonen Gunnar Severin föddes

Skörden var god på Riseberga detta år

 

1852

Hedengren valdes till ordförande i Västra Närkes hushållsgille, och ordförande i Örebro läns hypoteksförening. Även detta år blev skörden bra.

Men mitt i en strålande karriär drabbades paret Hedengren av en rad katastrofer. På mindre tid än tre månader förlorade de sina samtliga fyra barn. Sonen Sven och dottern Maria, avled 21 och 22 april i krupp (strypsjuka), sonen Gunnar Severin i scharlakansfeber 8 juli och den 12 juli sonen Olof.

Detta tillsammans med misslyckade affärsspekulationer och ett svårt missväxtår frågade sig paret Hedengren naturligtvis över livets mening. Lina tröstade sig i Bibeln, medan Olof Gabriel blev en sökare. Han såg tron mer som regler och form än som ett behov. Men efter den förfärliga sorgen började han läsa Nya testamentet.

 

1853

På hemväg från hindersmässan i Örebro läste Olof Gabriel en nyutkommen bibelöversättning, och gjorde vid Ulvgryts stenar en radikal omvändelse, när han läste Rom. 3:28. En händelse som för all framtid gjorde honom till en perosnligt troende kristen.

Under sommaren samlade Hedengren sina anställda till morgon och aftonböner, i herrgårdens västra flygels stora sal.

På grund av för lite regn blev skörden på Riseberga dålig även detta år.

 

1854

Då Hedengren började göra bibelutläggningar utökades de evangeliska samlingarna på Riseberga med åhörare från granngårdarna, och snart från socknarna i hela Västernärke. Bland myckenheten av folk kom även en kvarleva av "roparna" i Kvistbro.

Under våren föddes dottern Maria. Men födelsen kom att bli ett bryderi för Hedengren om barndopets betydelse. Han var då berörd av baptismen som förordade vuxendop. För att få hjälp i frågan kom han i kontakt Carl OlofRosenius som undanröjde Hedengrens tvivel, och Hedengren blev sedan en utpräglad motståndare till den baptistiska rörelsen. Genom Rosenius kom Hedengren i kontakt med den nyevangeliska rörelsen. De två blev goda vänner och Rosenius kom flera gånger att besöka Riseberga och predika.

Jordbruk och politik fick nu stå tillbaka för Hedengrens andliga intresse.

Hedegren kallades att tala på ett flertal ställen och genomförde predikoresor inte bara till grannsocknarna, utan även Karlskoga, Filipstad, Kopparberg och ibland till Västergötland.

Ofta lyssnade man på honom i Lutherska Missionshuset i Örebro, både då han talade och satt vid orgeln. I gården på Klostergatan 31 hyrde han halva trädgården och på sommarkvällarna kunde man där få lyssna till hans härliga sång- och gitarrmusik.

I slutet av året började Hedengren uppföra ett bönhus på Riseberga.

På grund av torka blev skörden på Risberga åter dålig.

 

1855

Då tillströmningen av folk till väckelsemötena på Riseberga blev så stor ökade också kritiken från motståndarna. Under året anmäldes Hedengren av C.G. Sundström, länsman i Lekeberg och fick försvara sig inför både landshövdingen och biskopen.  Men det fick räcka med varningar då man drog sig för att kasta en namnkunnig godsägare i fängelse, ett vanligt slutmål för många av dåtidens läsare.

Under året invigdes bönhuset på Riseberga, det första i sitt slag i Sverige och ansågs rymma 600-700 personer. Den nyevangeliske prästen Gustaf Emanuel Beskow invigningstalade.

Olof Gabriel valdes till ordförande i Örebro läns hushållningssällskap.

Skördearbetet på Riseberga gav detta år god frukt.

 

1856

Sonen Johannes föddes

Hedengren ordnade på Riseberga skolundervisning för godsets egna barn

Den 7 maj deltog Hedengren i bildandet av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS, resultatet av den nyevangeliska rörelsen. Under året startade Hedengren kolportörsverksamhet från Riseberga

Efter en dålig skörd försattes Hedengren i en svår ekonomisk kris, 60 tunnland av de nyanlagda vetefälten gav knappt så mycken skörd ”att ett enda bröd däraf kunde bakas”. Hedengren trodde sig stå inför ekonomisk ruin.

 

1857

De svåra tiderna bidrog till att Hedengren inte fick det ekonomiska stöd han lovats av olika vänner, både till kolportörsverksamhet och lantbruk. För att kunna stanna kvar på Riseberga ansåg Hedengren det nödvändigt att ställa godset på aktier. På grund av detta lämnade Hedengren ordförandeskapet i både Hypoteksföreningen och Hushållningssällskapet, men stannade kvar som en ledande kraft i dess förvaltningsutskott.

Under året var Hedengren i kontakt med Ecklesiastikdepartementet för att påverka ett avskaffande av konventikelplakatet.

 

1858

Konventikelplakat upphävdes efter en motion av biskop Thomander

Sonen David föddes

Under hösten hösten kom baron Jonas Alströmer, EFS förste ordförande och ägare till gods i Västergötland och fastigheter i Stockholm, Hedengren till ekonomisk hjälp. Denne köpte halva Riseberga för en summa av 136.000 riksdaler, och gården drevs sedan i bolagsform. Några ekonomiskt lugna år följde.

 

1859

Sonen Daniel föddes.

För att knyta Hedengren fastare till EFS beslöt dess styrelse att kalla honom till reseombud med uppgift att företa predikoresor utanför Närke.

Genom Hedengrens personliga kontakter med ecklesiastikminister Hamilton och kung Carl XV påskyndades avskaffandet av sockenbandet, vilket möjliggjorde bildandet av självständiga nattvardsföreningar.

Under hösten sammanträffade Hedengren i ett kyrkorådssamannträde hos sin kyrkoherde M. E. Morenius i Edsberg för att vita åtgärder att stoppa baptismen.

 

1860

Med sockebandets upplösande kom Sveriges första nattvardsgång att äga rum på Riseberga söndagen den 8 januari. Officiant var skolprästen C. J. Hofberg i Kumla. En präst som senare ofta kom att tjäna vid nattvarden på Riseberga var Carl Wilhelm Müntsing, kyrkoherde i Viby

Vid jordbruket hade Hedengren måst sluta experimentera, och några investeringar kunde han inte längre göra. Ledningen av jordbruksverksamheten la han med förtroende i händerna på sin företagsamme befallningsman Gustaf Jönsson. Den sistnämnde fick också ta hand om de många lantbrukselever, som här fick utbildning.

 

1861

Livet på Riseberga förflöt lugnt och i sparsamhetens tecken. Indragningar av antalet anställda genomfördes. Hedengren byggde ett särskilt skolhus för godsets egna barn, som även inrymde ett barnhem.

Sonen Josef föddes

 

1862

Sonen Daniel avled.

Hedengren slutade som ordförande i Västra Närkes hushållsgille

Under året funderade Hedengren på att sälja Risberga och flytta till Vissboda gård i Lerbäck. Men genom svärfadern Severin Wigerts ingripande lyckades Hedengren återköpa den sålda delen av godset från Alströmer. Åter stod Hedengren som ensam ägare till Riseberga, dock inte utan storskuldsättning.

Under året tog lagen bort bötesstraffet för den som anordnade och deltog i nattvards­gång ledda av lekmän.

 

1863

Hedengren kallades som föredragshållare eller prisdomare till lantbruksmöten och kreatursutställningar på olika håll i landet. I den senare funktionen blev han av regeringen sänd till den stora internationella lantbruksutställningen i Hamburg.

Dottern Elisabeth föddes.

 

1864

Under året bortarrenderade Hedengren samtliga utgårdar mot ett arrendebelopp av 6.000 krornor per år.

Det vid Riseberga tidigt anlagda rnejeriet, det första i länet, blev en framgång för Hedengren. Till detta knöts under året en mejeriskola, en av de första i landet. Såväl smör- som osttillverkningen utvecklades. Varje tisdags- och fredagsmorgon levererades smör till Vretstorps station för transport via Stockholm eller Göteborg för export till England och Köpenhamn.

 

1865

Hedengren kom åter i stort ekonomiskt betryck, och räknade nu med "fyra år till med ännu hotande svårigheter". Möjligen led Hedengren också förluster genom borgensförbindelser.

När Örebro läns Ansgariiförening bildades i Örebro blev Hedengren medlem. Han valdes in i dess styrelse tillsammans med kyrkoherde Falk i Kumla. komminister Müntzing i Viby, och pastor Lundborg i Grythyttan.

 

1866

Hedengren valdes under hösten av som representerant för Lekebergs, Grimstens och Hardemo härader till riksdagsman i andra kammaren. Som politiker tillhörde han lantmannapartiet, som hade majoritet i kammaren och avgjorde utskottsvalen, vilket hade till följd att Hedengren, redan från början blev en av de ledande inom partiet, och insattes i både bevillnings-, konstitutions- och statsutskotten.

Bland annat arbetade han för att avskaffa ståndsriksdagen som han ansåg förlegad, och bland hans delmål var att varje man som fyllt 23 år skulle få rösta till riksdagen. Något som blev verklighet först efter hans död.

 

1867

Förutom arbetet som riksdagsman blev Hedengren dessutom landstingsman och hemma i Edsberg bidrog han till uppförandet av socknens skolhus.

Riseberga fick ett nytt stamholländeri.

Sonen Paul föddes

 

1868

Hedengren blev medlem av bankutskottet

Sonen Paul avled

 

1869

Under året började det ljusna något i ekonomiskt hänseende för Hedengren. Svårigheterna övervanns genom att en förmögen godsägare på en herrgård i grannsocknen trädde hjälpande emellan.

Sonen Gabriel föddes.

Hedengren blev medlem av konstitutionsutskottet. Under året skrev han en ”Redogörelse för riksdagsperioden 1867-1869”.

 

1870

Under sin sista riksdag blev Hedengren statsrevisor och ledamot i en kommitté som utarbetade förslag till ny fattigvårdsförordning.

Det var en tämligen utsliten Hedengren, som en stor del av året vistats i Stockholm, kom åter till Riseberga under senhösten. Han såg fram emot vila och gemenskap med familjen under den kommande julen. Söndagen den 4 december 1870 predikade han i sitt kära bönhus, under ämnet "Den yttersta tiden". Men på kvällen drabbades han av en stroke, och avled två dagar senare, endast 58 år gammal. Det berättas att det sista ord man hörde från honom var ett klart och tydligt "Amen!"

Olof Gabriel begravdes på Edsbergs kyrkogård.

 

 

Text: KG Mattsson 

 

 

 

Olof Gabriel Hedengren

(1812-1870)