Hedengrens kolportörer bidrog till väckelse i Kumla

Örebroprästen Björn Svärd har i sin bok "Väckt präst och församling" på ett mycket intressant sätt beskrivit väckelsens framväxt i Kumla. Där kan man finna att tre av Hedengrens kolportörer kom att få stor betydelse för utvecklingen.

"Hur det exakt gick till när den frambrytande nyevangeliska väckelsen nådde Kumla, vet vi ej. Vi kan dock notera de första yttringarna till ungefär 1854-1856. Enligt E J Ekman kom väckelsen genom kolportörerna Carl 0tto Engström, Carl Sigfrid Hedström och Johan Jonsson, bland vilka Hedström otvivelaktigt kom att betyda mest. Bakom dessa kolportörer stod patron på Riseberga Olof Gabriel Hedengren, som även han under denna tid predikade i Kumla.

Underlättade för väckelsen

Hedengren var faktiskt den person, som mer än någon annan befrämjade den nyevangeliska väckelsens uppkomst och tidiga spridning i hela Västernärke. Genom Hedengrens personliga inflytande och verksamhet på Riseberga somt genom hans organisation av och ansvar för ett antal kolportörer, kom nyevangelismen att få en så stark ställning i Västernärke, att den vid ungefär samma tid frombrytande baptismen inte kunde få riktigt fotfäste på mer än några få platser.

Även motståndarna blev positiva

Carl Sigfrid Hedström, som år l857 fick sitt kolportörsbetyg från Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, predikade redan år 1856 i Närke, mest i Kumla. Hösten 1856 uppehöll han sig till största delen i Kumla. Han fick rikliga tillfällen att hålla sammankomster i byarna. Till och med de förmögna bönderna öppnade, enligt Hedengren, sina hem för honom. Trots att Kumlaprosten Uddén, enligt samme Hedengren var motståndare till lekmannaverksamheten i den form den bedrevs, hade Hedström även av honom mottagits väl. Resultatet blev att väckelsen under höstens lopp bröt fram och lämnade betydande spår efter sig. Märkas bör att det troligen är under denna höst, som skolprästen i Kumla C J Hofberg öppet ställde sig på väckelsens sida.

Gick från Kumla till Riseberga

Sambandet med Hedengrens Riseberga accentueras ännu mer genom att vi har tillgång till en förteckning över nattvardsgäster från Kumla socken för åren 1861-1863, undertecknad av väckelseprästen G W Müntzing. Denna förteckning avser med säkerhet det välbekanta nattvardsfirandet vid Riseberga. Sju personer från Kumla (sex kvinnor och en man) gick till nattvarden i Riseberga under år 1861. Dottern Anno Stina Jonsdotter från Byrsta är antecknad som nattvardsgäst hela tio gånger under nämnda år.  År 1862 var antalet utökat till tretton personer (tio kvinnor, tre män) och år 1863 gick hela tjuguen personer (tretton kvinnor, åtto män) till nattvarden i Riseberga. Antalet nattvardsgångar per person och år var genomsnittligen under år 186l och 1862 fem, under år 1863 mellan tre och fyra.

Förutom sambandet med Hedengrens Riseberga visar detta att man redan i Kumlaväckelsens inledningsskede var kritisk mot kyrkans nattvardsfirande, ett drag som var mycket typiskt för den frambrytande nyevangeliska väckelsen i stort."

----

Hämtad från Björn Svärds kapitel ”Väckelsens framväxt i Kumla” i skriften ”Glädjebud genom 100 år – Kumla missionsförsamling 1882-1982. Den är i sin tur hämtad från Björn Svärds bok ”Väckt präst och församling” från 1970

Johanneskyrkan i Kumla byggdes 1897, men föregicks av en missionsförening som tillkom efter en stor väckelse i bygden på 1850-talet.

Kommentar
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)