Gnälligt instrument användes i bönhuset

Innan Hedengren skaffade en välljudande orgel  använde man sig av ett psalmodikon. Ett stränginstrument som användes flitigt i stugmötena.  Även om Olof Gabriel själv spelade gitarr och hans fru Lina piano var det psalmodikon som inledningsvis trakterades i bönhuset. Det lär ha varit gårdssnickaren Per Olsson som kom att spela på psalmodikon i mötena.

Psalmodikon är en stråkcittra med en sträng och en långsmal resonanslåda. På greppbrädan finns det ofta en list där tonstegen är numrerade. Man spelar psalmodikon genom att stryka med en stråke över strängen, samtidigt som man håller ner strängen. Ju längre sträng desto mörkare ton. Psalmodikonet användes som ett hjälpmedel till orgel, den var främst tänkt att användas inom skolan som en hjälp att lära in nya psalmer

 

Dansk uppfann, svensk spred

Man är inte överens vem som uppfann  psalmodikonet, mest troligast är att det var av skolläraren Jens Worm Bruun i Danmark 1823. Men det finns också de som hävdar att det var den svenske prästen Johan Dillner som någon gång under 1820-talet första gången tillverkade musikinstrumentet. Det var i alla fall han som i Sverige spred psalmodikonet. Han använde det för att lära ut Haeffners koralbok, siffernotationen och notskrifter. Siffernotationen i sin tur utformades av J J Rosseau är 1744. Den innebar att man istället för noter skrev siffror. Man tryckte ned strängen på motsvarande siffra på tonstegen.

 Det var mycket tack vare väckelserörelsen som psalmodikonet fick ett så starkt fotfäste i Norden. De använde psalmodikonet när de var ute och predikade i bygderna och när de höll till i andra lokaler, där andra musikinstrument inte fanns tillgängliga. Psalmodikonet har använts i de flesta länderna kring Östersjön, Sverige, Norge, Danmark, Baltikum och möjligen även i Finland.

Psalmodikonet ersattes på 1870-talet dock mer och mer av orgel. Psalmodikon blev ingen jättesuccé, det gjorde praktisk nytta i brist på annat, men beskrevs som gnälligt.

 Johan Dillner levde mellan 1785 och 1862. Han blev filosofie magister, prästvigdes 1809 och blev kyrkoherde i Finska församling i Stockholm. 1820 blev han kyrkoherde i Östra Ryd, 1832 i Funbo och Östervåla 1839. Han blev känd för sin vård av kyrkosången, sina många översättningar av psalmböcker. Skrev även psalmer, bland annat julpsalmen ”Herren av himlen är kommen till jorden” 1858  År 1830 utgav han Melodierna till svenska kyrkans psalmer, noterade med ziffror. Den utkom i flera upplagor, ofta kallad Psalmodikon. Dillner var även mycket uppskattad som predikant, och efter hans död utgavs flera predikosamlingar, bland annat Predikningar på sön- och högtidsdagar (1882) samt Betraktelser till bruk vid daglig andakt (1895). 

 

Här kan du lyssna på hur ett psalmodfikon lät på ett sommarmöte i Riseberga bönhus 2011

 

Text: KG Mattsson

Psalmodikon var ett instrument som ofta användes i väckelseörelsens stugmöten 

Kusinerna Margareta, Gunnar och Birgitta Lundqvist visar upp det psalmodikon som kanske tillverkades av deras förfader, gårdssnickaren och försångaren Per Olsson på Riseberga.

Johan Dillner
(1785-1862)

Kommentar
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)