1854

På grund av den alltmer ökade tillströmningen av människor till Olof Gabriel Hedengrens husandakter på Riseberga herrgård, beslutade sig godsägaren att bygga ett särskilt bönhus i parken. Under ledning av gårdssnickaren Per Olsson påbörjades under vintern husbygget, i sten med golv av bastanta kalskstenshällar från intilliggande klosterruinen och försågs med två läktare.

 

1855

Bönehuset hade den s. k Brödrasalen i Stockholm som förebild. Själv kallade Hedengren sitt bönhus ”lokalen” och menade att den rymde 600 personer, kusken kallade det för kyrkan, andra för missionshuset eller kapellet. Under året kunde Hedengren inviga bönhuset.  

 

1856

Risebergarörelsens första framträdande i stor stil skedde pingsthelgen 1856, endast några dagar efter Evangeliska Fosterlandsstiftelsen kommit till stånd. Rosenius hade kallats ner från Stockholm samlade mängder av folk och beredde Hedengren en "herrlig och njutningsfull tid”.

 

1857

Bönehuset försågs 1857 med ett orgelverk om 6 stämmor, byggt av A. G. Nygren i Stockholm för en kostnad av 4.500 riksdaler, (omkring en miljon i dagens penningvärde). När orgeln invigdes 14 juli spelade en Hugo Beijer, men sysslan fortsattes sedan under alla år av fru Lina Hedengren. .

 

1858

När konventikelplakatet upphävdes detta år började Närkeläsarna att bygga egna bönhus. Detta första i den långa raden av efterföljare var ett bönhus på Köpmannagatan 31 i Örebro.

 

1859

Hedengren påverkade ecklestiastikminister Hamilton att upphäva sockenbandet, för att människor skulle få ta emot nattvarden på annat ställe än i sin egen sockenkyrka. Kung Karl XV såg till att ärendet påskyndades och kunde personligen meddela Hedengren dess genomförande under ett besök på Örebro slott den 20 september.

 

1860

Söndagen den 8 januari ägde den första nattvardsgången i Riseberga bönhus rum, med pastor C. J. Hofberg i Kumla som officiant. Med 46 deltagare, 37 från Riseberga gods, två från övriga Edsberg samt sju från Hackvad. Under året hölls 15 nattvardsgångar i bönhuset.

 

1870

Söndagen den 4 december 1870 höll Hedengren sin sista predikan i sitt kära bönhus, ämnet var "Den yttersta tiden". På kvällen drabbades han av en stroke, och avled två dagar senare. Verksamheten vid Riseberga leddes sedan av befallningsman Jönsson med assistans av fru Lina Hedengren.

 

1878

Dottern Maria Hedengren gifte sig 10 juli 1878 i bönhuset med godsägaren Henry Dickson på Värnsta i Viby, son till doktor Charles Dickson i Göteborg.

 

1880

Johannes Hedengren, son till Olof Gabriel, övertog förvaltarskapet av Riseberga. Under hans ledning kom nattvardsföreningen ombildas till missionsförening, med gudstjänster, söndagsskola och syförening.

 

1885

Carl Johan Axel Kihlstedt, komminister i Edsberg blev ordförande i missionsföreningen på Riseberga.

 

1886

Risebergagodset såldes till doktor Charles Dickson i Göteborg och godsägare A. H. Schale. Därmed gick gården ur släkten Hedengrens ägo, som haft den i 117 år.

 

1887

Missionsföreningen flyttade skolhuset, som man fått köpa av Lina Hedengren, från Riseberga till Brännebacken på grannhemmanet Vägens ägor. Där omvandlades till missionshus. En del bänkar fick man med sig från Riseberga, andra av dem såldes på auktion och spreds ut över Västernärke.

 

1891

Orgeln i bönhuset såldes till Hovsta kyrka. Den fick där tjänstgöra till 1911, medan fasaden står kvar än i dag.

 

1898

Dickson och Schale sålde Riseberga och därefter följer under årens lopp en rad ägarbyten. Det gamla bönhuset kom de att använda som vagnslider eller redskapsbod. Kvar stod läktarna och predikstolen och huset förföll sedan allt mer.

 

1953

Då tiden för 100-årsjubileet av Riseberga bönhus uppförande närmade sig började diskussioner föras mellan företrädare inom olika frikyrkosamfund om att upprusta och renovera bönhuset, som en framtida minneslokal över 1800-talets väckelse. Godsägare Bergström kontaktades, vilken efterhand ställde sig välvillig till förslaget.

 

1954

En kommitté för Riseberga bönhus tillsattes. Representanter från närdistrikten i sju frikyrkosamfund deltog, vilka under året gick i täten för en riksomfattande insamling till renoveringen.  

 

1955

Redan efter två månader resulterade insamlingen i 25.000 kronor, vilka räckte för att byggmästare Josef Hermansson i Örebro redan i januari kunde påbörja upprustningen. De gamla bänkarna insamlades från olika håll i bygden och en kopia av orgeln sattes upp. Den 31 juli återinvigdes bönhuset med en gudstjänst där över 1000 personer deltog i mötet, som hölls i parken.

 

1970

Bönhuset förklarades som byggnadsminne av Riksantikvarieämbetet

 

1979

Urban Bergström ärvde Riseberga gods av sin far

 

1998-1999

Bönhuset renoverades ytterligare med hjälp av Länsstyrelsens miljökulturavdelning.

 

2010

Kommittén för Riseberga bönhus omvandlades till Intresseföreningen för Riseberga bönhus

 

2016

Bönhuset är i dag Sveriges äldsta missionshus i ursprungligt skick. 

 

Text: KG Mattsson