Färgare, benstampare
Johan Engberg (Far och mor 68-69)
Född 3/12 1793 i Norra Fågelås socken
Död 14/8 1876 i Färgars, Undenäs socken
Gift 14/6 1820 med
Maria Nilsdotter (Far ocb mor 70-71)
Född 29/1 1787 i Lundmans, Undenäs socken
Död 6/2 1858 i Färgars, Sannum socken
Historia
Johan Engberg, eller Johannes Magnusson som kan hette från början, föddes 3 december 1793 i Engatorp i Norra Fågelås socken. Bostället (som låg uppe på en höjd, inte långt från kyrkan) räknades tydligen inte som ett torp utan som en gård. då fadern Magnus Gabrielsson står som "bonde". Modern hette Stina Svensdotter. Vid dopet fick Johannes som faddrar hemmansägare Andreas Nilssn, drängen Anders Svensson, hustru Maria Svensdotter, hustru Stina P. i Lida samt pigan Cajsa Svensdotter. Alla släkt och från i gården Systertorp i Norra Fågelås socken
Faderslös
Johan hade en två år äldre syster som hette Maria Magnusdotter. Pappa Magnus avled dock 15 december 1795 av "håll och styng" (lunginflammation) och begravdes den 20 december. Johannes var då bara var 2 år. Det blev nu mycket kärva år för mamma Stina att ensam ta hand om två små barn. De flyttade runt i bygden, och bodde troligen hos släktingar och bekanta.
Först kom de till Borrbäck i Hjo 1796, eller Bårbäcks som det stavades då. Borrbäck som låg i Missveds rote bestod av två gårdar, en skattegård och ett gästgiveri. På skattegården var Jonas Fogelflyckt ägare. Troligen arbetade Stina där som piga. Hon och barnen tycks sedan ha flyttat till granngårdem Hästhagen i Hjo.
Drängplatser
Johan flyttade 1808 efter sin konfirmation till Andreas Nilsson (f. 15/9 1742 i Missveden) och Maria Svensdotter (f. 2/3 1755 i Systertorp) i Sörgården, Systertorp under Myrbo rote, Norra Fågelås socken. Maria Svensdotter var troligen moster till modern Stina Svensdotter. I gården står Johan anteckad som "gossen". Efter något år flyttade Johan till Norrgård (troligen under Systertorp). Här blev han dräng hos Lars Andersson (f. 5/9 1768 i Systertorp) och Cajsa (f. 2/8 1764 i Systertorp. 1811 flyttade Johan och blev dräng i Spakås (beläget någn mil norr om Hjo). Här arbetade han till 1812 då han flyttade till Färgeritomten i Hjo, där han blev färgargesäll, lärling alltså, hos en färgare Bengt Möller (f. 1781). Här fann en stor mängd drängar och pigor, varav de flesta gick i lära hos Möller. En färgare är en hantverkare som arbetar med att färga tyger och andra textila material. Färgare hade egna gillen i många medeltida städer.
Tog sig efternamnet Engberg
Här tog sig Johan efternamnet Engberg, med all tydlighet kopplad till sin födelseplats. Engatorp blev Engberg. 1819 försvann Johan från Hjo. Han står i husflrshörlängden som utflyttad till "obestämd ort", vilket lär betyda att han gick på arbetsvandring. Ett vanligt sätt för hantverkare förr artt ta jobb. Man drog från socken till socken och, arbetade där under kortare eller längre perioder. Och stannade där som det saknades en hantverkade i dennes gebit. troligen tog han svängen runt Vättern och kom sedan upp till Vadstena. Möjligen lär han här ha lärt upp sig till garvare. I en tidigare forskning hittade jag nämligen en Johan Magnusson som skulle ha varit i lära och hos en garvare i Vadstena, ungefär där som Krabbegatan ligger idag. I slutet av den gatan nära intill sjön. 1819 kom han i alla fall inflyttande från Vadstena till Färgars under Sannums gård i Undenäs socken.'
Gifte sig
I Undenäs träffade han Maria Nilsdotter, som var änka efter en färgare som heter Lindstrand och bodde ensam i den lilla torpet Färgars som låg under den stora gården Sannum, i Undenäs socken.. Det var ju lämpligt att han och Maria flyttade ihop då gifte sig. De gifte sig med 14 juni 1820.
Mara var dotter till soldaten Nils Lundquist i Lundmans under Närlunda rote i Undenäs socken. Hon flyttade hemifrån omkring 1810 till Färgars, eller Stampen som det då hette, och blev piga hos Anders Jonsson Linstrand. I Undenäs historia, skriven av Arvid Öman, omskrevs Anders som "jakterfarne mäster Anders Lindstrand". Efter ett år, 29 december 1811, gifte hon sig med Anders yngste son Ferdinandus Lindstrand, som dock avled några år senare. Efter honom flyttade Johan Engberg in.
Tillstånd att bli färgare
Först står Johan antecknad som garvaregesäll, men ansökte redan fyra dagar bröllop hos sockenstämman att blir färgare, så här står det där
"Protokoll hållet vid Undenäs sockenstämma uti Undenäs den 18 juni 1820. Wälwördige Herr Pastor samt respective Herrar och sockenmän: Jag an håller wördsamligen, att herr Pastor samt Herrar och socknemän ville lämna mig sitt bifall, att af höga Landshöfdinge embetet blifwa antagen och försedd med fullmagt, att såsom Sockne Handtwärkare få begagna denna Wallmars Stamp, som för detha blifwit antagen, samt och skattlagd, och att jag äfwen kunde få begagna färgning, hvarföre jag intet will undandraga mig, att till Kongl Majt och Kronan aflägga någon liten skatt i mohn af arbetets fortgång. Jag förlitar mig på Wälvänwördige Herr Pastorns samt resp. herrar och Socknemäns beredwillighet härutinnan: jag skall aldrig uraktlåta att tjäna och fullgöra min skyldighet häremedan församlingens Inevånare framhärar etc. Sannum Stampen 17 juni 1820 Ödmjukaste Tjenare Johan Engberg
Efter brefwets uppläsande, framtedde Sökanden bewis att han redan den 29 förliden Maj af Herr Öfwersten och Riddaren Baron G. von Knorring vid ofwanskrefna stamp blifwit antagen. Och som Engberg som sedan förleet år vistats å detha ställe samt giordt sig känd för ett nyktert och anständigt uppförande, rekommenderas han af Sockenstämman hos Landshöfdinge Embetet, att såsom SockenHantwärkare antagas".
Vadmalsstampen är en typ av stampverk, som användes för att valka ylletyger. Tyget veks ihop likt ett dragspel och lades i trätråg med varmt vatten, för behandling med stockar som sattes i rörelse med hjälp av vattenkraft (se film i youtube ”Stampa vadmal - en berättelse”). Men fler sysslor kom tydligen att föras hos Ebngbergz, senare står det antecknat i husförhörslängden att han även jobbade som benstampare och ev garvare. En benstam tog vara på skelett efter djur, krossade och malde ner dem till benmjöl, och strödde sedan ut på gärdena som ett slags gödsel.
De fick fyra barn
Johan och Maria fick fyra barn. Vid barnens dop frambars det av någon fadder, vilka ofta var vänner eller släkt med barnets föräldrar.
1821 Sven August. Faddrar Jonas Andersson med hustru Maria Gustafsdotter i Bränningen, Magnus Jonsson med hustru Mara Jonsdotter i Jordan - Sven August fick antgligen namn efter farmors far Sven Svensson i Grebban.
1824 Sonen Lars faddrar var Magnus Olofsson med hustru från Bäckatorp, drängen Anders Andersson och pigan Gustava Andersdotter i Sannum
1827 Sonen Anders faddrar var Jonas Andersson i Bränningen, hustru Inga Catharina Gustafsdotter från Sannum, Johannes Pehrsson och Olofssons från Jordans under Sannum.
1831 Dottern Carolina Charlottas faddrar var inspektor Olaus Andersson och hustru på Sannum, Fru Bånge och Anders Jansson på Stampen samt Monsieur Bånge. Om de var släkt vet jag inte.
Mångsysslare
Livet i Färgars som torpet nu kom att heta gick livet sin gilla gång. Ibland blev det fest, kanske för myckeg av de våta variorena. I sin ansökan till socknestämman 1820 står det antecknat att Johan "giordt sig känd för ett nyktert och anständigt uppförande", vilket kanske spelade en viss roll då han några år senare fick ett särskilt uppdrag av sockenstämman: "Att hålla i grannen Kindbom när han blev full". Tydligen blev denne både oregerlig och farlig när han blev berusad. Men det visar ju också att Johan Engberg bör ha varot en ganska stor och stark person
Enligt sin hustrus bouppteckning hade Engbergs även en båt, en slup med namnet Greven. Ur Lilla Focus förklaras slup således: "för ett stort fartygs näst största skeppsbåt, enmastat segelfartyg med stång och klyvarbom, mindre odäckad ångbåt för passagerarnefodran, ångslup". Johan och Maria hade tydligen många järn i elden. Slupen blev snabbt en av Vätterns vanligaste båttyper, eftersom den visade sig vara lätt att anpassa till särskilda farleder och till de enskilda skepparnas ekonomi. Vätterslupen hade som regel klipperstäv med vanligtvis platt akter, men även rundgattade skutor förekom. Slupar kunde även byggas om till galeaser då en mast monterades akterut.
Enligt Marias bouppteckninge ser man att familjen även hade en del husdjur. Tre oxar, 2 kor, en kviga, en stutkalv, ett får med lamm, en bagge och en gris. Hler fanns öven en vcälsorterar snickeri, skörderedaksp, hsgerode, laffhkörl, kläder, söngkläder, böck och järnsaker, porslin, tenn sasmt det värdefullaste; en guldring då värderad till 1 riksdal riksmynt. Behpllningen upgick till 841 riksdakel, emns diverse skuklder drog ner den summan trill 361 riksdaler. Engbergs vra skykldigen skppar Bernhard Niksson i Gktbeorg 40 riksdkar, vilket ju bekröftar tabnken att de anvlnt sin slup i Göta kanal. Sone Lars och dotter Carina har innstående löner på 100 riksdaler vardera ochhr finnskdre skuldeer till lantahandlarr J Lassson i Karslund, mjölnare Johgan Jihansson i Döätra och änkemsn Anders Magnusson i Gråberga
De tre sönerna Engberg tog i alla fall vara på kunskaperna i hemmet och blev också hantverkare.Dottern gifte sig med en timmerman. Sven August ochn Lars lärde upp sig till garvare och Anders till färgare, och alla tre gav sig tidigt ut på gesällvandringar.
Marias bouopteckning
När Maria avled 6 februari 1858 flyttade Johan och dottern Carolina till sonen Sven August i Svanvik. Johan antecknas sedan ”gå i socknen”. Av Marias bouppteckng 18 mars 185 ägde hon allt i gården och arvet tillföll barnen. Man kan också tro att Johan, som 1858 var 65 år och kanske ville ha pension, att allt bohag och pengarna gick till barnen. Det står i kyrkbioken att han "gick i socken", mrn troligt är att han gick runt till barnen och bodde kortare perioder hos var och en av dem,
Att gå i socken, eller rotegång, var den tidens åldringsvård. ”Ibland ansågs den fattige vara så fattig att det beviljades full försörjning genom kringgång och då med början i en viss by inom roten. I de gamla protokollsböckerna ser man, att antalet rotar växlat i proportion till antalet fattiga. De verkar ibland ha varit sex och sju, men också bara tre och fyra rotar. När fattighjonen beviljats rotegång och börjat sin trista vandring, medfördes fattigklubban, till den gård, som skulle ta emot. Fattighjonen hade inte mycket med sig, när de skulle "gå på socken", en anteckningsbok var de emellertid tvungna att ha med, även om de varken kunde läsa eller skriva. Det fanns alltid någon, som kunde hjälpa dem att kvittera och erkänna deras vistelse i de olika hemmen. De fick uppehålla sig i föreskrivna gårdar en till fem dagar, uträknat efter gårdens skattetal, och de skulle gå runt efter en viss turordning. De som orkade fick gå mellan gårdarna medan skröpliga hjon fick fattigskjuts. Den 11 augusti 1876 avled Johan i alla fall, då 82 år 8 månader och 11 dagar gammal.
Nu jaktstuga i Jämtland
En jämförelse mellan en karta 1877 och en nutida visar att den nästan ser likadant ut än idag och Engbergs borde ha legat söder om Jordans. bäcken som ringlar sig fram från Sannum finns kvar än idag och torpet borde ha legat söder om gården om gården Knipes vid vägen. Bostället bytte namn ett flertal gånger fram till i våra dagar. Kärt barn har många namn? I slutet av 1700-talet benämndes det Färgars med anknytning till att de hade färgeri där I början av 1800-talet fick det namet Stampen efter att det var en kvarnstamp. Men under Johan Engbergs tid kallads det Engbergs. Senare kallades det Knipes och Jordans. I början av 1900-talet hette det Lilla Kalföjan. Stället plockades ner på 1900-talet och ägaren på Sannum flyttade det upp till Jämtland där det sattes upp med samma utseende. Det används i dag som jakt- och semesterstuga.
Barn:
1 SVEN August Engberg f. 29/4 1821 i Stampen under Sannum, Undenäs sn – flyttade 1850 från Brevik till Svanvik, Undenäs. 1880 skogvaktare i Svanvik
11 Lars Johan Engberg f. 1851, d. 1870
12 Carl August Engberg f. 1856, d. 1873
2 LARS Engberg f. 28/5 1824 i Stampen under Sannum, Undenäs sn, d. 1882, (ev gift med Maja Kajsa Andersdotter f. 11/5 1829) – flyttade 1850 från Tiveds kapell, till Klampabron, Undenäs, .1880 garvargesäll i Svanvik
3 ANDERS Engberg f. 5/8 1827 i Stampen under Sannum, Undenäs sn gift med Sofia Anderdsotter f. 30/9 1829) – flyttade 1852 från Finnerödja till Eskeliden
31 Bernhardina Engberg f. 1860
311 Johan Algot Engberg f. 1885
312 Selma Engberg, gift med en järnvägsarbetare
32 ERNST Emil Engberg f. 1863, d. linjemontör, 1939, gift med Alvina Backman f. 1868, d. 1953
321 Anna Engberg f. 1896, gift med Joel Dagstrand f. 1898,
3211 Birgit Dagstrand, gift Havner
32111 Barn
322 Karl Engberg f. 1897, chaufför, gift med Sylva, d. 1981
3221 Barn
323 Nils Engberg, f. 1902.lagerföreståndare, gift
3231 Sven Engberg
324 Erik Engberg f. 1904, fabrikör, gift med Anna Lindgren f. 1903, d. 1983
3241 Barn
325 Ernst Engberg f. 1908, föreståndare, d. 1979, gift med Tora Alexandersson f. 1914
3251 Barn
33 Johan AUGUST Engberg f. 1865, d. 1942 i Varnhem, gift med sin kusin Carolina Mattsson f. 1872, d. 1936
331 Einar Engberg, möbelsnickare, gift 1) med Margaret Eriksson, gift 2) med sin kusin Anna Mattsson
332 Ivar Engberg f 1901, snickare, gift med Akice
3321 Irene Engberg, gift Spångberg, bosatt i Skövde
3322 Barn
333 Eskil Engberg f. 1905, möbelsnickare, gift med Margareta Lilja
3331 Standish Engberg, verkstadsarbetare, bosatta i Tibro, gift med Margit Lindquist
33311 Barn
334 Alma Engberg f.1910, gift med Bertil Björk, byggmästare
3341 Barn
335 Harry Engberg f.1917, byggnadssnickare, gift med Signe Larsson
34 Karl Engberg f. 1867, d. 1959, gift med Maria Karlsson f. 1877, d. 1924
341 Ingrid Engberg, gift Söderberg
35 Anna Engberg f. 1873, d. 1951, gift med Herman Schill f. 1869, d. 1948
351 Elsa Schill , gift Lmder
3511 Barn
352 Hugo Schill, f.1898, d. 1955
353 Astrud Schill f. 1911, gift Alm
4 Carolina Charlotta Engberg f. 7/5 1831, se anmoder 19
70-årsregeln
hindrar mig att lägga ut personuppgifter efter 1952,
Men uppgifter finns i mitt privata arkiv