1100-talet

Riseberga grundlades av kung Sverker den yngre. I slutet av århundradet anlades här ett cistercienserkloster för nunnor. I slutet av århundradet gavs klostret till jarlen Birger Brosa som blev en viktig donator, och hans maka änkedrottning Birgitta fick sin grav där.

1341

Ulf Gudmarsson och Birgitta Birgersdotter, den Heliga Birgitta, hade sin dotter Ingeborg som novis i Riseberga. Även dottern Katarina kom senare dit.

 

 

                                                                                                             Heliga Birgitta och hennes dotter Katarina

 

1400-talet

Nunneklostret i Riseberga var en av Närkes största jordägare med 244 gårdar, kvarnar, hyttor och fiskevatten i sex landskap.

 

1527

Riseberga drogs in till staten av Gustav Vasa.

 

1546

Klostret härjades av vådeld.

  

1586

Riseberga skänktes av hertig Karl till ståthållaren i Närke Jost Kursell.

 

1606

Riseberga ärvdes av Jost Kursells måg riksrådet friherre Erik Ryning

 

1654

Då Erik Ryning avled barnlös ärvde hans systerson, landshövding Jakob Fleming, godset. Under hans tid användes byggnadsmaterial från Riseberga klosterruin till uppförandet av Edsbergs sockenkyrka.

 

                                                                   

                                                                                                                                                                                                                  Jacob Fleming (1640-1689) 

1689 

Flemings måg överste C.G. Horn af Rantzien ärvde Riseberga.

 

1707

C.G. Horns son, hovmarsalken och friherre G.J. Horn af Rantzien ärvde godset.

 

1750

Kammarherre Erland von Hofsten på Villingsberg köpte Riseberga av G.J. Horn

 

1765

Erland von Hofstens svärson Olof Svensson Hedengren ärvde godset. Han var delägare i olika järnbruk. Efter hans död 1784 sköttes godset, som nu räknade något över 11 mantal, med kraftfull hand av den efterlevande makan Charlotta Hedengren f. Silfverstolpe under omkring 20 år. Hennes bevarade dagboksanteckningar från ett par år under senare delen av 1700-Lalet visar att Risebergahemmet hade ett rikt umgängesliv.

 

Olof Hedengren (1781-1830)  

1784

Olof och Charlottas son Olof Hedengren, ärvde Riseberga. 

 

1830

Patron Olof Gabriel Hedengren, son till Olof Hedengren, ärvde Riseberga. Han tillträdde dock inte godset förrän 1839. På godset utförde han de första täckdikningarna i Sverige, anlade tegelbruk och det första rationellt drivna mejeriet.

 

1850

Inrättades de första lantbruksskolorna i Sverige på Riseberga.

 

1855

Olof Gabriel uppför en av Sveriges första bönhus på Riseberga

 

1870

Efter O.G. Hedengrens död stod sterbhuset som ägare.

 

1886

Sterbhuset sålde Riseberga till filosofie doktor William Dickson och godsägare A. H. Schale

 

1898

Egendomen såldes till grosshandlaren Gustav Andersson i Örebro som dock bara ägde den en kort tid. Han blev  delägare med sin bror Carl, avstyckade utgårdarna och sålde huvudgården till kapten E. Lenman.

 

1909

Lenman sålde godset till godsägare G. Wetter.

 

1916

Wetter sålde Riseberga till godsägare E. J. Johnson.

 

1919

Agronom Sverker Johnson ärvde Riseberga av sin far E. J. Johnsson

 

1943

Sverker Johnsson sålde godset till godsägare Tage Bergström

 

1979

Urban Bergström ärvde Riseberga gods av sin far Tage Bergström.

Klosterruinen tillhör i dag Riseberga gård och förvaltas av Örebro läns museum. Intresseföreningen Riseberga Rediviva bedriver forskning om klostret och sprider kunskap om klosterliv. Intresseföreningen för Riseberga bönhus bevarar minnet av Olof Gabriel Hedengren och Risebergaväckelsen.