Nils Frykman

född 20 okt 1842 i Sunne (Värmland)

död 30 mars 1911 i Minneapolis, USA.

Föräldrar: hemmansägaren Lars Larsson och Kjerstin Olsdotter.

Nils blev elev vid folkskoleseminariet i Karlstad 24 augusti 1866, folkskollärare där 15 juni 1868. och sedan lärare i Grums (Värmland).

Ordinarie lärare i Norrköping 1870–1875,

Lärare vid Östanbjörke skola i Sunne 1875–1883

Tjänstledig hösten 1883 för att arbeta som resepredikant.

Emigrerade till USA 1888, Predikant i Chicago och Kerkhoven i Minnesota 1888–1907.

Gift 27 dec 1869 i Grums (Värmland) med Betty Jonsson, född 30 april 1847 i Ed (Värmland), död 3 maj 1912 i Minneapolis, USA, dotter till hemmansägaren Anders Jonson och Maria Cajsa Andersdotter.

Bönhuset stängt för säsongen

Välkommen åter i april då man kan kliva in, och få en känsla av hur det var här när den väckelsen gick fram på 1800-talet

PS. Ta med en fikakorg

  

Ge en gåva

Vill du vara med och stödja intresseföreningen och verksamheten i bönhuset är du välkommen att ge en gåva.

Swisch 123-024 42 02

Bankgiro 5230-1785

Bankkonto 8164-64247407-2

 

Register

För dig som söker ett särskilt ämne finns HÄR ett register

 

Föreläsning med teater

Om du vill se och höra en gestaltad teater med föreläsning om patron Olof Gabriel Hedengren och Risebergaväckelsen kan du kontakta Lars-Inge Larsson i Åbytorp, Kumla. Han åker runt och berättar. Föreläsningen är 30-60 minuter långa, efter behov. Ring Lars-Inge på 070-208 01 53 om du vill ha ett besök

 

Vem är Jesus?

Klicka HÄR får du se

 

 

Allt fler besökare

Antalet besökare på vår hemsida fortsätter att vara gott. Sedan starten 2011 till den 3 juni 2024 är det totala antalet besökare 90.349 personer

 

Fritt att ta

Det är fritt att ta texter från denna hemsida. Meddela oss gärna om ditt arbete resulterar i någon form av specialarbete, så kan vi skriva om det.

 

Tankvärt

"Man måste fatta Ordet med hjertat, då man omöjligen kan fatta dess högsta sanningar med förnuftet."

Olof Gabriel Hedengren 1854

 

Jag har i himlen
en vän så god

 

Nils Frykman hade stor betydelse för den kristna väckelsen under 1800-talet. Han blev omvänd genom kolportörer utsända från Riseberga och kom sedan att tillhöra Svenska Missionsförbundet. Än en dag sjungs hans sånger 

 

Redan under 1850-talet hade den andliga väckelsen kommit till Frykman hembygd, och han drogs med i denna. Först kom haugianska norska predikanter med en mer lagiskt betonad förkunnelse och senare de nyevangeliska med sitt friare budskap. Särskilt åren 1876–77 gick en stark andlig väckelse fram över bygden. Med stor intensitet och iver gick Frykman in i väckelsearbetet och predikade på kvällarna samt om söndagarna. Det var också under denna väckelse hans ådra som andlig sångdiktare och kompositör bröt fram. Hans sångtexter är folkligt enkla. Melodierna har tydlig anknytning till folkliga melodier, och ibland övertog han sådana. En spontan och naturlig glädje bryter fram i hans sånger, vilka snart blev mycket älskade och på ett märkligt sätt behållit sin popularitet. De trycktes i Wermlands Allehanda och Sanningsvittnet samt i de av sistnämnda tidning utgivna samlingarna »Hemlandssånger» (I, 1877, o II, 1879) och »Pilgrimstoner» (I, 1886, o II, 1888).


I försoningsfrågan anslöt sig  Frykman till P P Waldenström. Nattvarden uppfattades som given åt Jesu lärjungar allenast och kunde firas i den kristna gruppen med lekman som officiant. Vid biskopsvisitationen i Sunne 1880 anklagades Frykman och ett par av hans lärarkamrater för »waldenströmska åsikter i försoningsfrågan och separatistiska tendenser i fråga om nattvarden». Biskopen anmodade skolrådets ordförande att undersöka saken. Lärarna fick sedan en rad frågor att besvara, och då svaren inte ansågs tillfredsställande fick de 8 maj 1881 skolrådets varning och föreläggande att tillkännage ändrad uppfattning i berörda frågor eller i annat fall bli skilda från sina tjänster. Domkapitlet fastställde skolrådets beslut, men detta upphävdes av Kunglig Majestät 21 april 1882. När sedan makarna Frykmans sjätte barn döptes av lekman, var skolrådet snabbt färdigt med en ny varning. Också denna överklagades i vederbörliga instanser men upphävdes endast till en del av K M:t genom utslag 25 maj 1883. Frykman tog då avsked från sin lärartjänst.

 

Frykman ägnade sig sedan åt predikoverksamhet, främst i Sunne men också i Värmland i övrigt. När han fick kallelse till tjänst som pastor i en missionsförsamling i Chicago, emigrerade han i mars 1888 dit. Redan följande år flyttade han till Minnesota, där han fick arbeta i ett stort pastorat på landsbygden, som han var mera van vid. Efter nära 18 års verksamhet där bosatte han sig 1907 som pensionär i Minneapolis.

 

I Wermlands Allehanda och sedan i Sanningsvittnet skrev Frykman från 1876 till slutet av 1880-talet förutom sina sånger en rad artiklar av självbiografisk och väckelsehistorisk karaktär. Han utgav »Harpoklangen. Nya sånger av N F» . Efter hans död utgavs hans skrift »Mina sångers historia». Han deltog också i utarbetandet av församlingssångboken Sions Basun  Av Frykman omkr 300 andliga sånger kan nämnas:n "Min framtidsdag är ljus och lång, Nu är jag nöjd och glader, Fröjdas vart sinne julen är inne, Min Gud när jag betänker, O sällhet stor som Herren ger, Vår Gud gör stora under och Jag har i himlen en vän så god".

Texten till största delen hämtad från Riksarkivet.se

 

 

JAG HAR I HIMLEN EN VÄN SÅ GOD

Skriven av Nils Frykman 1886 och publicerad i Herderösten 1892

 

Jag har i himlen en vän så god
en vän så god, en vän så god
Han har mig löst med sitt eget blod
från satan, synden och världen
Han lyssnar alltid till hjärtats bön
han har mig lovat en krona skön
den jag skall bära som nådelön
när jag en gång slutat färden

Jag ser i ordet hans sköna bild
hans sköna bild, hans sköna bild
han är så tålig, han är så mild
han är den bäste av alla
Han är en hjälte som ingen ann'
för mig han stridit och seger vann
I honom jag nu ock segra kan
för mig skall fienden falla

Mitt skuldregister han plånat ut
han plånat ut, han plånat ut
på mina synder han gjorde slut
den bördan slipper jag bära
Jag är i honom så täck för Gud
ty han har klätt mig i helig skrud
och därför höjer jag lovets ljud
så gott jag kan, till hans ära

Och nu jag sjunger så nöjd och glad
så nöjd och glad, så nöjd och glad
Ty Gud berett mig en härlig stad
där jag får vila från striden
Där finns ej sorger där finns ej nöd
och ingen smärta och ingen död
blott liv och hälsa i överflöd
och ingen ände på friden

Där får jag möta min vän så god
min vän så god, min vän så god
som här lät offra sitt eget blod
till min och allas försoning
Där brusar sången så hög och klar
en glädjeström genom hjärtat far
och evigt stannar den hos mig kvar
i himlen härliga boning

 

LYSSNA på sången, tryck HÄR